Blickar kan visst döda andra människor.

Just nu så undrar jag vad som händer med en människa som ständigt blir utsatt för diskriminering. Som blir förlöjligad och behandlad ibland värre än herrelösa hundar. Som ofta måste stå ut med elaka blickar från främlingar som visar förakt och avsky.

Vad händer med en sådan människa. Vad händer med personens hjärta och inre själ. Hur mycket kan man tåla egentligen. Vart går ens personliga gräns någonstans. Om man dessutom sätter ihop en hel livshistoria av liknande övergrepp. Vad händer med en person som till och med blir behandlad på värsta tänkbara sätt utav personer som agerar i samhällets tjänst.

Vad händer med ens själ och vad händer med ens personlighet och ens inre hjärta. Hur mycket påverkar det här än som människa. Blir man till slut som en sån där galning som till slut flippar ut och gör någonting drastiskt som får både sig själv och andra att råka illa ut.  När man har nått sin yttersta gräns av förnedring, och där man i ren desperation inte längre ser någon annan väg att gå. Blir man en sådan människa till slut. En människa som blir så förblindad av hat och hämndlysten för att ge tillbaka alla oförrätter från människor som tagit sig rätten att kränka.

Vad händer med människor som måste kräla i stoftet av yttersta förnedring. Vad händer med människor som hamnar i utanförskap och där flocken så tydligt visar att de inte vill veta av dem. Där flocken istället ständigt visar att man är någonting fel och dåligt. Att man inte ens har rätt att finnas till med sin blotta existens. Att man inte duger så som man är.

Vad händer med en sådan människa och dess själ. Där varje ny blick av hat och avsky från andra läggs på ett isberg så att alla tidigare kränkningar och smärta kommer fram. Där varje blick trasar sönder ett hjärta som redan är trasigt.

Vad händer med en sådan människa. Hur behåller man sin värdighet och hur behåller man sin själ så att man inte går under som människa.Så att döden blir den enda utvägen som finns kvar. Hur gör man det?

Jag vet inte verkligen. Men jag tror att man måste försöka att vända ondska mot godhet istället. Att försöka att tänka goda tankar så att ens själ inte blir förbittrad och förmörkad av andras ondska. Att använda godhet och vänlighet till sina medmänniskor istället. Och jag tror också att man måste försöka att hitta saker i livet som gör en glad. Kanske bara sitta vid havet och höra vågorna slå. Spara känslan i minnet som man kan ta fram när allt känns för svårt. Och att ta till vara alla livets glädjeämnen som glädje och kärlek från människor som betyder någonting.

Jag vet inte om det kan hjälpa men jag hoppas det iallafall.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s