Herregud vart är vårt samhälle på väg någonstan egentligen.”Klockar ni era egna toabesök?”

Man blir heligt förbannad  när man läser såna här artiklar. Vad finns medmänskligheten i vårt samhälle någonstans.

Först så var det sjukskrivna förtidspensionärer som blev jagade utav staten Samtidigt som FUSKET målades upp i media som någonting katastrofalt hur många som fuskade medan i själva verket en ytterst liten procent utav alla sjuka människor som fuskade. Nu läser man mängder av smaskiga artiklar i media som visar hur de handikappade fuskar med deras assistanshjälp SAMTIDIGT SOM FK DRAR IN DE HANDKAPPADES HJÄLP….kan det vara en” slump” nä KNAPPAST!

Ett väldigt ”smart” drag att göra så. Väcka uppmärksamhet i media så att de kan rättfärdiga deras politik. Det är klart att man måste kunna visa på någonting så att det inte blir protester och ramaskrin i samhället när man sätter handikappade bokstavligt på gatan vind för våg. Ingen lätt börda för de närstående att bära på. Och vilken livskvalité för dessa arma stackars satar som är handikappade och har svårt att klara sig själva pga utav deras funktionshinder.

Att det till och med har gått så långt att man klockar toalettbesöken och i deras barmhärtighet så får de stackars menstruerande kvinnorna hela fem minuter extra per månad i toalettbesök.

Jag vet inte varför är det ingen som reagerar? Vart är vårt samhälle på väg någonstans?

”Klockar ni era egna toabesök?”

Hon är fånge i sin vardag – här är Emmys egna ord

Hon är halvsidesförlamad efter en hjärntumör i barndomen och har haft assistenthjälp sedan hon var fem år gammal.

Men i somras – från en dag till en annan – drog Haninge kommun in assistenthjälpen.

Nu är Emmy Skarp, 23, fånge i sin händelselösa vardag och beroende av sina föräldrars heltidshjälp.

– Jag har överklagat till förvaltningsdomstolen men det beslutet kan dröja ett år. Under tiden sitter jag här, säger Emmy som i dag skriver ett öppet brev om sin situation.

”SITTER HÄR” Emmy Skarp får inte längre någon assistans. Nu skriver hon ett öppet brev till kommunen som nekar henne hjälp. ”Är handikappade maskiner?”, frågar hon.   ”SITTER HÄR” Emmy Skarp får inte längre någon assistans. Nu skriver hon ett öppet brev till kommunen som nekar henne hjälp. ”Är handikappade maskiner?”, frågar hon. Foto: LINA SIKSJÖ

Hej.

Jag heter Emmy Skarp, är 23 år och vill berätta min historia.

Jag behöver hjälp. Hela tiden. Från det att jag vaknar.

När jag var fyra år drabbades jag av en tumör på hjärnstammen och blev halvsidigt förlamad.

Jag försöker ta mig upp från sängen själv men efteråt måste jag vila på sängkanten för att få tillbaka krafterna.

Jag har haft assistenthjälp sedan jag var fem år. Assistenterna har hjälpt mig att komma upp, på toa, klätt mig och hjälpt mig med maten.

Assistenterna har förenklat mitt liv som är svårt jämfört med jämnåriga kamrater.

Jag önskar att jag kunde gå ut på klubbar och vara bland folk, men ­assistenter jobbar dagtid så jag får lyssna på musik hemma. Jag brukar lyssna jättehögt i hörlurarna på Yohio och Anna Eriksson.

Sedan 1 september har mina föräldrar tvingats hjälpa mig, fast jag är vuxen. I går flängde pappa hem från ­jobbet på lunchen för att sätta på mig handskenan.

Haninge kommun har bestämt att jag inte ska få mer assistenthjälp – ­utan att förklara varför.

En arbetsterapeut var här och mätte tiden för hur mycket hjälp jag ­behöver, det var kommunen själv som beställt det.

Hon kom fram till lika mycket hjälp som jag alltid haft. Ändå bestämde två LSS-handläggare att helt ta bort assistenterna.

Kommunen påstår att det tar mig fem gånger en minut att gå på toa var dag. Men det tar mig ju tre ­minuter bara att rulla från mitt rum till badrummet.

Är handikappade maskiner? Har kommunens handläggare klockat sin egen toalett-tid? Och hur lång tid tar deras egen intimhygientid vid mens?

När man är 23 vill man inte att ens föräldrar hjälper en med hygienen.

Och visst, jag kan med färdtjänst klara mig själv till sjukgymnasten, men om jag behöver gå på toaletten måste jag hålla mig. Mina dagar är tråkiga och händelselösa. Jag förstår ­inte varför jag inte ska få göra samma saker som alla ­andra, träffa kompisar, gå på bio, restaurang eller handla kläder.

Jag är låst hemma, tills jag åker färdtjänst till Träffstugan, en ungdomsgård för funktionshindrade, Men där är maxåldern 25 så jag är orolig för framtiden, att bli sittande här och aldrig flytta till egen ­lägenhet.

Kommunen säger att jag har tackat nej till eget boende men det enda de erbjudit är ett gruppboende för förståndshandikappade sedan födseln.

De har också föreslagit daglig verksamhet med några som har Aspergers, men då skulle jag också för­lora assistansen.

Det är en jävla soppa alltihop, tycker jag. Jag blir frustrerad när jag försöker förstå hur de tänkt.

Så sent som i april i år tyckte de att jag hade behov av assistenthjälp 44 timmar i veckan – nu plötsligt behöver jag tydligen ingen hjälp alls!

Ingen av handläggarna har varit här, i min miljö. Och de pratar daltande med mig. Det känns helt enkelt taskigt.

Jag har drömmar och skulle vilja plugga till ekonomiassistent och skaffa ett jobb, men det ser inte ljust ut.

De kränker mig.

Jag har intyg från både läkare och arbetsterapeut som förklarat exakt vad jag behöver för hjälp. Men vad spelar det för roll när de inte bryr sig på kommunen?

Livet ska inte vara så här.

Så lång tid får ­Emmy på sig på toaletten

Hårtvätt och sköljning: 2 minuter

Klippa naglar: Ringa hjälpbehov

Byxor vid toalettbesök: 10 min/dag

Torkning 5 ggr/dag toalettbesök: 5 minuter

Intimhygien vid mens: 5 min/månad

Detta har hänt

Emmy Skarp, 23, drabbades vid 4 års ålder av en hjärntumör som ledde till en halvsidesförlamning.

Hon har därför sedan hon var 5 år haft hjälp av assistenter.

Så sent som i våras gjorde Haninge kommun bedömningen att hon fortsatt behöver assistenthjälp 44 timmar per vecka.

Men plötsligt i somras ändrades ­beslutet. Trots intyg från både läkare och arbetsterapeut (utsänd av kommunen) beslutade en ny handläggare att Emmys behov inte är så stora att de ­motiverar att hon får assistanshjälp.

I underlaget till beslutet har hand­läggaren bland annat räknat ut att hjälp­behovet kring toalettbesök sträcker sig till totalt 15 minuter/dag.

Emmy Skarps jurist Anna Dicander överklagade kommunens beslut till förvaltningsdomstolen vars beslut kan dröja mer än ett år.

Under tiden hoppades Emmy på ett interimistiskt beslut om att få behålla assistenthjälpen. I veckan fick hon ­avslag på sin begäran.

Haninge kommuns beräkning av hur lång tid funktionshindrade Emmy Skarps ­olika hygiensituationer ska kräva:

Annonser