(Del1)Psykologi och den kvinnliga poeten

”Upplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrån frågan om varför man skriver.Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprätta och vistas i ett eget rum, en plats där man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha och behöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet är en del av en själv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktning mot något som man (ännu) inte vet vad det är. I detta finns en pågående rörelse mellan ens inre och yttervärlden, som gör något med en som person.Skrivandet är förenat med glädje och njutning, men det är också ett krävande arbete som kan vara plågsamt och utmanande. Skrivandet är något man satsar på och bestämmer sig för att göra, oavsett om man har inspiration eller inte. Det är viktigt att det finns någon annan som godkänner och läser det färdiga verket, men det behöver inte vara många.”

”Människan är på olika sätten skapande människa. ”Hela livet är en saga omskapande” (Burton, 2002, s. 7). I detta ryms det konstnärliga skapandet, som tillsammans med det konstnärliga verket utgör en stark dragningskraft–vi förförs,berörs,förfäras, älskar och avskyr såväl verket som dess upphovsperson.”

Min kommentar: Tycker att uppsatsen är jättebra men alldeles för lång för min blogg. Så jag har valt ut några delar av uppsatsen som jag tycker är speciellt intressanta. Eftersom att jag  själv håller på och skriver poesi(helt amatörmässigt)så har jag alltid undrat över drivkrafterna bakom poesi skrivandet.Hittade denna sida på nätet och kände för att dela med mig av den till er.Jag tycker att avhandlingen ger en bra inblick i ämnet samt är lite spännande för mig själv som älskar psykologi.Nu blir blogginlägget långt ändå eftersom att uppsatsen är lång. Så jag delar upp den på två blogginlägg eventuellt på tre. Tänker också komentera mina egna reflektioner kring ämnet i ett annat blogginlägg.Texten är tyvärr lite konstig och texterna år för nära varandra(gillar att ha lite mera avstånd mellan raderna då det blir lättare att läsa texten) jag har försökt att rätta till det.Men när man kopierar vissa format så kan det lätt bli så. Hoppas ni kan läsa ändå. Skall se om jag kan rätta till det.

”Men varför skriver man? Mycket psykologisk forskning och litteratur om konstnärligt skapande och kreativitet fokuserar på konstnärens personlighet, tänkande och kognitionsstil eller mentala hälsa, eller på egenskaper hos kreativa produkter eller miljöer. I andra fall, med många psykoanalytiska exempel, försöker man förstå konstnären utifrån det skapade verket. Men hur den konstnärligt skapande personen själv förstår och upplever sitt skapande är mindre undersökt eller utforskat inom psykologin”

”Skrivande kan sägas röra sig inom tre huvudområden: de starka drivkrafterna eller denstarka inre motivation som finns bakom skrivandet, skrivandets terapeutiska funktioner och de eventuella sambanden mellan kreativt skrivande och psykopatologi eller psykisk ohälsa.”

”I psykologin finns en enhetlig definition.I vid bemärkelse kan kreativitet ses som ett förhållningssätt till livet och världen (Csikszentmihalyi, 1996). ”Kreativiteten är den spricka i muren genom vilken vi ser världen”(Josephson, 1990, s. 240).”

”kreativitet kan ses som något övergripande,som inbegriper mer och annat än det konstnärliga skapandet,det konstnärliga skapandet kan vara ett utslag för kreativiten, men inte nödvändigtvis och alltid”
”poesi vi behöver därmed ha begrepp för att skilja poesin från romanen eller novellen, det vill
säga från det berättande skrivande. Förenklat kan vi kalla romanen, novellen och andra
typer utav berättande skrivande för prosa. Prosa kan avse både skön och facklitterära texter (NE, 2014)romanskrivande, berättande prosa etc. varvas i texten och ska alla förstås som just
beskrivna skönlitterära prosa, skild från poesin.”
”Med begreppet poesi avses här en skönlitterär men icke berättande text.Begreppet poesi är ett allmännare begrepp än lyrik (NE, 2014). Dikten kan anses ha tre grundformer: epik, dramatik och lyrik. Poesin kan ses som en mer generell term för dessa tre, och stå för ”diktandet” i bred bemärkelse (Hallberg, 2014). I svenskan är begreppet poesi mer eller mindre synonymt med begreppet lyrik medan de franska och engelska begreppen kan avse epik och dramatik(NE, 2014). Någon exakt och entydig definition av poesi finns inte, men i föreliggande arbete används begreppet poesi så som exkluderande epiken (som är mer berättande än yriken) (Björck, 2014) och dramatiken, och avser alltså en skönlitterär icke berättande text, skild från romanen, novellen,epiken och dramatiken.Här framstår alltså distinktionen mellan de båda begreppen.Kreativt skrivande respektive skönlitterärt skrivande användbara, eftersom även ett facklitterärt skrivande kan vara kreativt, medan fokus för detta arbete är på det kreativa skönlitterära skrivandet.”
”Csikszentmihalyi (2003) har tillsammans med kollegor under årtionden
forskat kring när och hur människor upplever det som Csikszentmihalyi kallar ”flow”,
det vill säga det sinnestillstånd där man är så uppslukad av det man gör att (allt) annat
tycks oviktigt, vilket är en njutbar och glädjefylld upplevelse som man vill fortsätta med
eller återuppleva, oavsett priset för den (s. 20). Flowupplevelsen präglas av
koncentration och en känsla av tidlöshet och kan uppstå när vi engagerar oss i en uppgift som är (tillräckligt)utmanande och meningsfull(Klein, 2012). Upplevelsen av flow är inte något som bara kommer till en,utan förutsätter eller föregås av disciplin och koncentration.Vi kan inte samtidigt som vi i flowupplevelsen är fullt koncentreradepå det vi gör,medvetet fokusera på eller oroa oss över oss själva. Detta icke självupptagna kan också möjliggöra att vi överskrider oss själva eller det vi trodde var möjligt att klara av. Flowupplevelsen, och den aktivitet eller handling som för en viss person ibland leder till en sådan upplevelse, är ett självändamål i sig. Det vi gör, gör vi för sakens skull, inte för att uppnå något annat.Applicerat på skrivandet betyder det att man skriver för att man vill skriva,det är skrivandet i sig som är det viktiga och av värde, till skillnad från att exempelvis göra något för att fördriva tid utan att sysslan har ett värde för en i sig (Csikszentmihalyi, 2003). Flow är inte detsamma som kreativitet eller vice versa. Flow kan sägas hörasamman med den mänskliga drivkraften att ta sig an utmanande uppgifter och behärska dem med sin egen förmåga, på så sätt att vi vill uppleva den glädje som detta kan ge (Klein, 2012).

”Det inre drivet och skrivandet som ett sätt att leva och vara i världen.Att skriva kan vara ett sätt att förhålla sig till livet och existensen, något som på olika sätt funnits med en redan som barn och som blir en viktig eller till och med nödvändig del av livet,en själv som person och ens varande i världen. Det verkar utifrån forskningen finnas en stark inre drivkraft att skriva, betydligt mer avgörande än yttre motivation eller belöning. I en studie av Day (2002) undersöktes fyra författares egna livsberättelser, vilka tolkades i termer av ett narrativt konstruerande av identitets livserfarenheter formar och banar väg för identiteten som författare och en drivkraft till att skriva blir att på så sätt upprätthålla denna identitet. Day (2002) menar att de undersökta författarna löste identitetskonflikter under barn och ungdomsåren……annorlunda, men var samtidigt intelligenta och kompetenta och lyckades omvandla annorlundaheten till en fördel och införliva svåra upplevelser som en del av en positiv identitet. Skrivandet kunde delvis fungera som ett sätt att trösta sig själv idetta (Day, 2002). I en annan studie (Piirto, 1998) lyfts också utanförskapet fram.Generellt är känslan av att inte passa in återkommande, men det lyfts fram att huruvida det verkligen förhåller sig så jämfört med befolkningen i stort inte ärkänt (Piirto, 1998).”

”Utanförskapet kan leda till en position av att vara observatör som gynnar skrivandet,
genom att omvärlden och det som sker runt omkring blir en källa till inspiration (Day,
2002). Alltså, att skrivandet är en del av ens identitet, och därmed blir ett uttryck för ens identitet, är drivkraften till att skriva och är det som gör att man håller fast vid
författandet, trots att det är ett osäkert och dåligt betalt yrke, menar Day (2002).
Skrivandet som ett sätt att handskas med livet och som en del av den man är drivet av
en slags inre motivation eller drivkraft.I nämnda studie av Piirto (1998) undersöktes livsteman hos 80 samtida kvinnliga författare, vilka definierades som framgångsrika. Flertalet av författarna hade ett starkt verbalt intresse och läste mycket från tidig ålder, som ett sätt att både fly från och lära sig om världen. Att tidigt få beröm och uppmuntran för sitt skrivande blev en sporre att fortsätta, men det inifrån kommande drivet att skriva beskrivs som starkare än den yttre.”

”Syftet med undersökningen var att i en kvalitativ intervjustudie undersöka kvinnliga poeters erfarenheter och upplevelser av skönlitterärt skrivande,utifrån den övergripande frågan om hur man själv förstår varför man skriver.Vad är det man gör iskrivandet,vad driver en att skriva och vad gör skrivandet för en och med en?”

”vistas i ett eget rum, en plats där man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha och behöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet är en del av en själv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktning mot något som man (ännu) inte vet vad det är. I detta finns en pågående rörelse mellan ens inre och yttervärlden, som gör något med en som person.Skrivandet är förenat med glädje och njutning, men det är också ett krävande arbete som kan vara plågsamt och utmanande. Skrivandet är något man satsar på och bestämmer sig för att göra, oavsett om man har inspiration eller inte. Det är viktigt att det finns någon annan som godkänner och läser det färdiga verket, men det behöver inte vara många.”
Fortsättning följer……..
Källa:GÖTEBORGS UNIVERSITET
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Att söka sitt om det poetiska skrivandets öppningar,
utmaningar och innebörder ur ett psykologiskt perspektiv
Rebecca Vinberg Examensuppsats 30 hp Psykologprogrammet
Vårterminen 2014 Handledare: Mats Eklöf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s