Intressant om hjärntrötthet mental trötthet

Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga som har störst betydelse för hur vardagen blir för den som haft en skallskada, stroke eller har en sjukdom som påverkar hjärnan.

Många personer med sjukdom eller skada i nervsystemet lider av hjärntrötthet. Hit hör multipel skleros (MS), stroke, Parkinsons sjukdom, vissa demenssjukdomar, skallskador, hjärntumörer, encefalit, meningit, stressrelaterade tillstånd och myalgisk encefalopati (ME) för att nämna några. Även personer som genomgått hjärtoperation kan ibland klaga över hjärntrötthet liksom personer med hormonstörningar, t ex hypotyreos eller Cushings syndrom. Personen märker av hjärntröttheten då hon/han kommer tillbaka till sitt vanliga sociala liv och arbete. Många klarar inte att arbeta medan andra klarar arbete i begränsad omfattning.

Mental trötthet/ hjärntrötthet
– ingen vanlig trötthet

SYMTOM

 Onormalt snabb förlust av mental energi vid tankearbete.

  • Onormalt lång återhämtning av mental energi efter mental aktivitet som leder till uttröttning.
  • Sämre koncentrationsförmåga över tid.
  • Hjärntröttheten varierar – ofta bättre på förmiddagen och sämre senare under dagen; även variation mellan dagar – tröttheten kan även ackumuleras från dag till dag om det inte finns tillräckligt med tid för återhämtning.

Dessutom ofta

  • Subjektiva minnesproblem
  • Tanketröghet
  • Svårt att komma igång med en aktivitet
  • Känslosamhet och irritabilitet
  • Sömnproblem
  • Ljud- och ljuskänslighet
  • Stresskänslighet
  • Bristande simultankapacitet, d v s svårigheter att göra flera saker samtidigt
  • Huvudvärk om personen har gjort alltför mycket

Svårt med
intryck

Typiska symptom vid hjärntrötthet

Koncentrations
problem
Hjärntrötthet
Lång
återhämtning
Hjärntröttheten
varierar
Snabb förlust av
mentala funktioner

PATOFYSIOLOGI

Den friska hjärnan karakteriseras av att den arbetar effektivt och energisnålt. Teoretiskt har man försökt förklara hjärntrötthet efter en skada/påverkan på hjärnan med att kognitiva aktiviteter kräver mer resurser och därmed blir mer energikrävande. Större neuronala nätverk måste aktiveras för att utföra samma kognitiva aktivitet som hos en frisk person. Hjärnan uppfattas därmed arbeta på ett ineffektivt sätt. Funktionell MRI (magnetresonansavbildning) har även visat att större områden i hjärnan aktiveras när uppgifter utförs av personer med hjärnskada jämfört med friska, vilket kan vara ett stöd för den bristande effektiviteten.

Hypotes finns om neuroinflammatoriskt orsakad funktionsstörning av hjärnans stödjeceller eller gliacellerna, fr a astrocyterna, men förlångsammad neuronal ledningshastighet till följd av inflammation i nervsystemet kan också tänkas vara en orsak.

Hjärntröttheten leder till problem både i arbetet och i privatlivet. Symtomen innebär att det kan vara ansträngande att delta i samtal, vara med på möten eller till och med att träffa vänner och bara äta en god middag. Att läsa böcker och se på tv är också något som många får problem med. I grunden handlar det om aktiviteter som vi normalt sett inte betraktar som energikrävande men som kan bli övermäktiga för den som är hjärntrött.

BEHANDLING

  • Viktigast är att den drabbade hushållar med sin mentala energi. Detta innebär att ta regelbundna pauser vid aktivitet och inte utsätta sig för alltför mycket störningar såsom ljud, buller och stress. Ett problem är att personen själv inte alltid har full insikt om sin nedsatta energi. Det uppstår därför ofta problem i samband med återgång i arbete eller studier. Det är viktigt att mycket försiktigt prova sig fram. Om ökning av arbetstid ska göras, så måste det följas noggrant och under lång tid. En överbelastning kan bli tydlig först efter flera månader.
  • Utomordentligt viktigt är att så långt möjligt förbättra sömnen, ibland med lättare insomningsmedel.
  • Irritabilitet och affektlabilitet kan behandlas med lågdos antidepressiva farmaka, t ex av SSRI-typ.
  • För strategier, se länk, där det finns en informationsbroschyr med råd.
  • Det går inte att träna bort hjärntröttheten genom att göra mer. Risken är då i stället att personen blir ännu mer uttröttad med lång återhämtning som följd.
  • Forskning pågår med Mindfulnessbehandling mot hjärntrötthet med lovande resultat, men detta är ännu inte implementerat i sjukvården.
  • Forskning pågår även med metylfenidatbehandling, men inte heller detta är implementerat i sjukvården och bör inledas endast om mycket starka indikationer finns tillsammans med stor erfarenhet av användningen av centralstimulerande läkemedel hos behandlande läkare.
  • Vid läkemedelsbehandling måste dosökning ske mycket långsamt och dosen anpassas till individen då stora variationer kan förekomma. Dessutom kan personer med hjärntrötthet vara mer känsliga för läkemedel.
Källa:Mental Trötthet När hjärnan inte orkar
Lars Rönnbäck och Birgitta Johanssonl energi
Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin samt

Källa:

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s