Vad är skillnaden mellan temperament och personlighet bipolär

Hittade en intressant artikel på hemsidan IBIS(förkortar lite).

I modern tid var det forskaren Kraepelin som först beskrev fyra olika temperament – depressiv, irritabel, manisk och cyklotym – i samband med bipolära sjukdomstillstånd. Genetisk forskning har givit stöd åt teorin att det finns ett samband mellan temperamentsbild – framförallt då temperamentet ställer till problem för individen – och bipolär sjuklighet.

Vad är då skillnaden mellan temperament och personlighet?
Den vanligaste uppfattningen är att man ärver ett slags grundtemperament – medan personligheten utvecklas i samspel med omgivningen via psykologiska och sociala förklaringsmodeller. Forskaren Allport definierar personligheten som ”det en person verkligen är”, medan temperamentet är den konstitutionella-genetiska bakgrunden; ”råmaterialet” eller ”den inre väderleken” ur vilken personligheten, beroende på stressorer och livshändelser, utvecklas. De kliniskt vanligaste temperamenten är de hypertyma och depressiva. Depressivt temperament är i studier vanligare hos kvinnor än hos män medan hypertymt temperament är vanligare hos män. I vårt västerländska prestationsinriktade samhälle kan det hypertyma temperamentet ge vissa fördelar och personer med dessa drag återfinns inte sällan i ledande ställningar. Men bakom den hypertyma framtoningen lurar, med jämna mellanrum, djupa depressiva insjuknanden.

Forskningen kring temperament och bipolaritet talar för att det kliniskt kan vara viktigt att definiera och fånga upp tydliga temperamentsskillnader. Sambandet mellan temperament och bipolär sjukdom gör att vissa forskare ser detta som belägg för kopplingar mellan sjukdomen och det limbiska systemet, alltså de delar av hjärnan som är starkt kopplade till affektlivet.
Återkommande depressioner hos personer med hypertymt temperament antas tillhöra de tillstånd som ingår i bipolärt spektrum. I diskussioner om orsaksmekanismer kan man skilja på frågan om varför vissa regleringsmekanismer i hjärnan blivit sårbara och frågan om vad som kan sätta igång pendlandet. Livshändelser kan uppenbarligen utlösa de första pendlingarna i en manodepressiv sjukdom. Och ärftligheten tycks vara den enskilt viktigaste orsaken till den sårbarhet som funnits redan dessförinnan.

De normala skiftningarna i vårt stämningsläge innebär att vår energi, lust, optimism och självkritik ständigt regleras på ett i stort sett ändamålsenligt sätt. Vid de bipolära tillstånden är den regleringen mindre balanserad och finstämd. Pendlingarna nedåt riskerar att utvecklas till långdragna depressioner och pendlingarna uppåt till det övermått på energi och den verksamhetslust som präglar en mani. För dem som inte utvecklar manier eller depressioner kan bristen på emotionell stabilitet ändå vara problematisk på grund av svårkontrollerade affekter.

Negativa händelser som förluster och motgångar och positiva händelser som förälskelser och framgångar påverkar alla, och alla kan känna sorg och glädje, olust och lust. Hur kraftigt vi påverkas beror på vad som hänt och på hur sårbara eller lättpåverkade vi är. Den som är deprimerad reagerar mer känsligt än vanligt på negativa händelser, men har svårt att ta till sig glädjeämnen. Den som är manisk bekymrar sig inte för vad som talar emot alla projekt, men stimuleras av allt som kan tolkas som positivt. Den som har en genetiskt betingad sårbarhet för att utveckla en bipolär sjukdom tycks kunna bli än mer sårbar genom de upprepade påfrestningar som han eller hon utsätts för. Det är också välbekant att missbruksperioder ofta följs av nedstämdhet. Mot den bakgrunden är det inte överraskande att missbruk kan utlösa en bipolär sjukdom hos den som har en sårbarhet för det.

När det gäller bipolär sjukdom tänker man sig att insjuknandet föregåtts av en period på flera år då upprepade stressituationer successivt ökat hjärnans sårbarhet. Förändringen kan först visa sig som en ökad känslomässig instabilitet. Och efter ytterligare en tid utvecklas den första tydliga sjukdomsperioden. I många fall är det uppenbart att den första sjukdomsperioden har föregåtts av påfrestande händelser. Också därpå följande sjukdomsperioder kan föregås av händelser som tycks sätta igång perioderna. Men hjärnans känslighet kan därefter öka så att det sedan räcker med obetydliga och helt vardagliga händelser för att utlösa nya perioder, som nu alltså tycks komma helt automatiskt. En sjukdomsperiod är i sig en kraftig påfrestning och ökar ytterligare hjärnans känslighet. Hjärnans stresshantering blir allt mindre välavvägd. Varje sjukdomsperiod tycks bädda för nya perioder.

För att förebygga nya perioder behövs i första hand behandling med stabiliserande läkemedel. Det räcker inte med enbart psykologiska behandlingsmetoder. Därtill behöver man lära sig olika tekniker för att bemästra situationer som kan bidra till eller förvärra nya perioder. Ett första steg är att lära sig mycket om sjukdomen, dess mångskiftande yttringar, och att lära sig känna igen också svaga och mindre uppenbara symtom i början på en ny period.

KÄLLA:

Annonser

Anafylistisk reaktion räkor

Sedan många år tillbaka så är jag allergisk mot räkor. Men jag har klarat av att äta en bit smörgåstårta om jag plockat bort en räka som legat ovanpå tårtan. Men däremot tål jag inte att äta en räka direkt. Då får jag andningssvårigheter. För några år sedan så råkade jag äta ett räkchips av misstag trodde det var vanligt bröd. Och då fick jag en allergisk reaktion direkt.

Men annars så här jag inte ätit räkor på flera år. Och med tiden så tänker man att man kanske inte är så allergisk. Det kanske bara har varit en slump att man fått en reaktion.

Men så igår. Min söta och gulliga väninna bjöd mig och en annan väninna på fiskrestaurang. Vi beställde alla rödspätta. Men när de kom in med fisken så var det massor av räkor på dem. Men jag tänkte det kan väll inte vara så farligt. Jag plockade bort alla räkor som jag såg och gav dem till min väninna som blev extra glad som gillar räkor.

Det kan hända att jag missat att ta bort en räka från maten som jag inte såg. Men mest av allt så var det räkspa kvar i maträtten. Eftersom att de var så många räkor.

Jag började äta men efter ca sju minuter så började jag få lite svårt att andas. Tänkte kanske nä jag bara inbillar mig. Varför skulle jag få en reaktion egentligen. Så allergisk är jag väll inte. Men så blev det värre mitt hjärta slog så att det bara dunkande i bröstet. Jag blev helt kallsvettig och började att skaka i mina händer. Och det kändes svårt med utandningen.

Mina vänner blev oroliga och undrade om vi skulle åka till akuten. Och jag sa att det inte behövdes. Kände mig lite fånig jag kunde ändå få lite luft. Jag ville inte väcka uppmärksamhet heller i restaurangen. Jag började dricka Cola och försökte att lugna mig själv. Så efter en stund så började symtomen ge med sig. Även om jag kände mig lite skakig ett tag. Men jag kunde inte äta upp resten av maten:( med risk för ännu värre allergisk reaktion.

Men vad svårt att veta när skall man söka läkarhjälp. Kände mig inte tillräckligt sjuk. Fast när jag kom hem och läste om anafylistisk reaktion. Så förstår jag att det var det som jag drabbades av. Och tydligen så kan reaktioner komma några timmar efter också. Det är därför som man skall söka vård snabbt även om man inte tycker att det är så farligt.

Nu gick det trots allt bra den här gången. Men det var väldigt obehagligt. Och det är väll bara att konstatera att jag trots allt är allergisk mot räkor. Även om jag kanske tänker men det kan ju ha varit en slump med reaktionen….

Men i morgon skall jag ringa till dr och få cortison tabletter(som jag haft tidigare för säkerhetskull).

Fast just nu är jag super sugen på choklad. Ha ha kan det vara en biverkan månne från igår; ). Jag måste bota mig själv ju; ). Kladdkakan väntar i kylen. Kanske med lite vispgrädde till:).

 

Intressant om hjärntrötthet mental trötthet

Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga som har störst betydelse för hur vardagen blir för den som haft en skallskada, stroke eller har en sjukdom som påverkar hjärnan.

Många personer med sjukdom eller skada i nervsystemet lider av hjärntrötthet. Hit hör multipel skleros (MS), stroke, Parkinsons sjukdom, vissa demenssjukdomar, skallskador, hjärntumörer, encefalit, meningit, stressrelaterade tillstånd och myalgisk encefalopati (ME) för att nämna några. Även personer som genomgått hjärtoperation kan ibland klaga över hjärntrötthet liksom personer med hormonstörningar, t ex hypotyreos eller Cushings syndrom. Personen märker av hjärntröttheten då hon/han kommer tillbaka till sitt vanliga sociala liv och arbete. Många klarar inte att arbeta medan andra klarar arbete i begränsad omfattning.

Mental trötthet/ hjärntrötthet
– ingen vanlig trötthet

SYMTOM

 Onormalt snabb förlust av mental energi vid tankearbete.

  • Onormalt lång återhämtning av mental energi efter mental aktivitet som leder till uttröttning.
  • Sämre koncentrationsförmåga över tid.
  • Hjärntröttheten varierar – ofta bättre på förmiddagen och sämre senare under dagen; även variation mellan dagar – tröttheten kan även ackumuleras från dag till dag om det inte finns tillräckligt med tid för återhämtning.

Dessutom ofta

  • Subjektiva minnesproblem
  • Tanketröghet
  • Svårt att komma igång med en aktivitet
  • Känslosamhet och irritabilitet
  • Sömnproblem
  • Ljud- och ljuskänslighet
  • Stresskänslighet
  • Bristande simultankapacitet, d v s svårigheter att göra flera saker samtidigt
  • Huvudvärk om personen har gjort alltför mycket

Svårt med
intryck

Typiska symptom vid hjärntrötthet

Koncentrations
problem
Hjärntrötthet
Lång
återhämtning
Hjärntröttheten
varierar
Snabb förlust av
mentala funktioner

PATOFYSIOLOGI

Den friska hjärnan karakteriseras av att den arbetar effektivt och energisnålt. Teoretiskt har man försökt förklara hjärntrötthet efter en skada/påverkan på hjärnan med att kognitiva aktiviteter kräver mer resurser och därmed blir mer energikrävande. Större neuronala nätverk måste aktiveras för att utföra samma kognitiva aktivitet som hos en frisk person. Hjärnan uppfattas därmed arbeta på ett ineffektivt sätt. Funktionell MRI (magnetresonansavbildning) har även visat att större områden i hjärnan aktiveras när uppgifter utförs av personer med hjärnskada jämfört med friska, vilket kan vara ett stöd för den bristande effektiviteten.

Hypotes finns om neuroinflammatoriskt orsakad funktionsstörning av hjärnans stödjeceller eller gliacellerna, fr a astrocyterna, men förlångsammad neuronal ledningshastighet till följd av inflammation i nervsystemet kan också tänkas vara en orsak.

Hjärntröttheten leder till problem både i arbetet och i privatlivet. Symtomen innebär att det kan vara ansträngande att delta i samtal, vara med på möten eller till och med att träffa vänner och bara äta en god middag. Att läsa böcker och se på tv är också något som många får problem med. I grunden handlar det om aktiviteter som vi normalt sett inte betraktar som energikrävande men som kan bli övermäktiga för den som är hjärntrött.

BEHANDLING

  • Viktigast är att den drabbade hushållar med sin mentala energi. Detta innebär att ta regelbundna pauser vid aktivitet och inte utsätta sig för alltför mycket störningar såsom ljud, buller och stress. Ett problem är att personen själv inte alltid har full insikt om sin nedsatta energi. Det uppstår därför ofta problem i samband med återgång i arbete eller studier. Det är viktigt att mycket försiktigt prova sig fram. Om ökning av arbetstid ska göras, så måste det följas noggrant och under lång tid. En överbelastning kan bli tydlig först efter flera månader.
  • Utomordentligt viktigt är att så långt möjligt förbättra sömnen, ibland med lättare insomningsmedel.
  • Irritabilitet och affektlabilitet kan behandlas med lågdos antidepressiva farmaka, t ex av SSRI-typ.
  • För strategier, se länk, där det finns en informationsbroschyr med råd.
  • Det går inte att träna bort hjärntröttheten genom att göra mer. Risken är då i stället att personen blir ännu mer uttröttad med lång återhämtning som följd.
  • Forskning pågår med Mindfulnessbehandling mot hjärntrötthet med lovande resultat, men detta är ännu inte implementerat i sjukvården.
  • Forskning pågår även med metylfenidatbehandling, men inte heller detta är implementerat i sjukvården och bör inledas endast om mycket starka indikationer finns tillsammans med stor erfarenhet av användningen av centralstimulerande läkemedel hos behandlande läkare.
  • Vid läkemedelsbehandling måste dosökning ske mycket långsamt och dosen anpassas till individen då stora variationer kan förekomma. Dessutom kan personer med hjärntrötthet vara mer känsliga för läkemedel.
Källa:Mental Trötthet När hjärnan inte orkar
Lars Rönnbäck och Birgitta Johanssonl energi
Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin samt

Källa:

Spännade den mänskliga hjärnan forskning.se

Se hjärnan

Se hjärnan är en webbplats för dig som vill lära dig mer om hjärnan och se hur den fungerar. Du får också veta hur det går till att forska om hjärnan, vad som händer med hjärnan vid sjukdomar och skador och vad som återstår för forskarna att förstå och förklara.

Öppna se hjärnan!öppnas i nytt fönster
För att se sidan behöver du Flash Player i din dator. Ladda hem Flashlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Se hjärnan

Frågelådan är stängd. Se tidigare ställda frågor och svar

Källa: forskning.se

Därför kan du inte äta ”bara ett”chips.

Foto: Colourbox

Har du svårt att bara äta ett par bitar av chokladen? Det beror inte på att dålig självkontroll.

Forskare tror att begäret att äta för mycket godsaker orsakas av hedonistisk hunger, eller ”njutningshunger”.

Vi har alla varit med om det. Du köper en chokladkaka, tänker ta en ruta till kaffet och spara resten. Men du kan inte sluta. Du känner att du måste fortsätta äta så länge det finns choklad kvar att tillgå. Samma känsla får dig att fortsätta stoppa godisbitar eller chips i munnen fast att du redan ätit så mycket att du mår illa. Du känner dig lite skamsen och beklagar dig över din dåliga självdisciplin.

Njutningshunger

Du behöver inte skämmas längre. Ny forskning visar att lusten att äta godsaker trots att du inte är hungrig inte kommer sig av dålig karaktär, skriver The Telegraph. Orsaken är en kraftfull fysisk reaktion som är svår att kontrollera. Psykologiexperter tror att det ligger två drivkrafter bakom vårt ätande. Den första är ett system som genom kommunikation mellan hjärnan och matsmältningssystemet reglerar aptiten efter kroppens energibehov. Det är detta system som gör att det börjar kurra i magen när du behöver äta. Den andra drivkraften kallas hedonistisk hunger, eller njutningshunger. Då är det i stället hjärnans belöningssystem som går i gång på att se, känna lukten av eller bara tänka på vissa typer av mat. Den får oss vilja äta, fast att vi inte är hungriga.

Nya studier

Richard Lowe, professor i psykologi vid Drexel University i Philadelphia, säger till The Telegraph att studier visat att belöningssystemet i hjärnan triggas när det kommer i kontakt med mat som innehåller mycket fett, socker eller salt, på ett sätt som liknar beroendet hos en drogmissbrukare. Hjärnan börjar frigöra dopamin, ett hormon som får dig att njuta genom känslor av eufori och lust. De senaste studierna från Oregon Research Institute visar att dopaminutsöndringen vid kontakten med den feta, söta och salta maten ökar med tiden, men börjar sjunka när vi äter den. På så vis behöver vi hela tiden äta mer av maten som ger oss de njutningsfulla känslorna.

Från jägartiden

Varför har vi då denna förmåga att äta för njutningens skull? Forskarna tror att den utvecklades under jägar- och samlartiden, då vi hade ett behov av att kunna äta mer än vi behövde. Vill du undvika att drabbas av njutningshungern? Låt bli att ha godsaker i din närhet, så triggas inte hjärnan i onödan.

Källa: aftonbladet Emmy Larsson

Forskare: Fibromyalgi kan bero på en inflammation i centrala nervsystemet.

Folksjukdomens gåta nära lösas

Har ont hela tidenRenja Jonasson, 66, drömmer om ett läkemedel som hjälper mot fibromyalgi och som tar bort de svåra och kroniska smärtorna. Trots att sjukdomen gör att hon blir extremt trött och orkar väldigt lite, njuter hon ändå av att ­gulla med hunden Lonely   Har ont hela tidenRenja Jonasson, 66, drömmer om ett läkemedel som hjälper mot fibromyalgi och som tar bort de svåra och kroniska smärtorna. Trots att sjukdomen gör att hon blir extremt trött och orkar väldigt lite, njuter hon ändå av att ­gulla med hunden Lonely

Fibromyalgins gåta kan ­vara på väg att lösas.

Enligt en banbrytande svensk studie kan sjuk­domen bero på en ­inflammation i centrala nervsystemet.

– Det skulle kunna förklara den generella smärtan i kroppen, säger Diana ­Kadetoff, forskare i neurovetenskap.

Diana Kadetoff.   Diana Kadetoff.

Det är första gången som forskare i en studie kunnat ­påvisa ­inflammatoriska ­ämnen vid den smärtsamma, kroniska sjukdomen fibro­myalgi.

I en pilotstudie jämfördes ­fibro­myalgi med den ­inflammatoriska sjuk­domen reumatoid artrit, RA. Prover togs från ryggmärgsvätskan samt blodet på 15 patienter med ­fibromyalgi, 15 med RA och ­elva kontrollpatienter.

”Fyra gånger mer”

Forskarna hittade då för­höjda värden av ett inflammatoriskt ämne i ryggmärgs­vätskan – en ­cytokin som ­heter IL-8 – hos patienterna med fibro­myalgi, men ­inte hos dem med reumatism.

– Vi hittade fyra gånger mer av ämnet i ryggmärgs­vätskan än i blodet hos ­fibromyalgi­- patienterna, ­vilket är mycket. Det tyder på en inflammation i centrala nervsystemet, säger ­Diana Kadetoff, forskare vid Karolinska institutet och smärtläkare vid Nacka Närsjukhus, Aleris.

Fynden kan framförallt förklara de svåra smärtorna och även tröttheten.

– Ämnet förstärker smärtsignalerna. Smärtan blir ­nästan självgående. Det är ­därför som patienterna har ont nästan överallt i ­hela kroppen.

Tre vinster

Hypotesen är att fibro­myalgi är en typ av reumatisk sjukdom med avvikande immunologiska ­ämnen. Resultaten måste dock ­bekräftas i fler ­studier.

Enligt Diana ­Kadetoff finns tre framtida ­vinster med fynden.

1. Det hjälper oss att förstå smärtmekanismerna vid fibromyalgi.

2. Det kan bana väg för nya framtida läkemedel. Dagens antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel ­hjälper dåligt vid ­fibromyalgi ­eftersom de ­inte passerar hjärnbarriären.

3. Det inflammatoriska ämnet skulle i framtiden kunna användas för att upptäcka ­fibromyalgi genom ett prov på ryggmärgsvätskan.

– I dag är det rehabilitering som gäller för de här patienterna och tyvärr är det få kliniker som kan ­erbjuda det, säger ­Diana ­Kadetoff.

Källa: Mary Mårtensson aftonbladet

Har själv fibromyalgi så den här artikeln ger verkligen hopp för framtiden:).

Hur fungerar akupunktur?

 Många menar att de blir hjälpta av akupunktur, men vet man om det fungerar?
Vid akupunktur sägs nålar återställa balansen i livskraften Ch’i.

Filosofin bakom akupunktur är att människor har en ener­gi eller livskraft kallad Ch’i, som flyter genom kanaler i kroppen, kallade meridianer.

Sjukdomar beror enligt denna filosofi på en obalans i livskraften Ch’i, och denna balans kan återställas i kroppen genom akupunktur.

Nyligen har ett försök på möss visat att ämnet adenosin friges, när akupunktören sätter sina nålar. Adenosin blockerar smärtsignaler, så att de inte når hjärnan, men ämnet verkar bara i den vävnad som nålarna sätts i.

Det går alltså att bevisa att akupunktur lindrar lokal smärta, men i andra fall vet forskarna faktiskt inte om dess inverkan bara är en placeboeffekt.

Inte vetenskapligt bevisa, om akupunktur fungerar

När forskare vill veta om en behandling har effekt, gör de en dubbelblindstudie. Då delas patienter med samma åkomma in i två grupper. Den ena gruppen får den behandling som skall testas, medan den andra får en behandling som liknar denna men är verkningslös. Inte ens läkaren vet vilken behandling han testar, då det skulle kunna påverka patienterna.

Det sistnämnda är svårt när det gäller akupunktur. Det har utförts några försök där nålen stuckits in fel eller inte satts in helt, men dessa försök är inte dubbelblinda. Därför är det inte vetenskapligt bevisat om akupunktur fungerar.

Källa: IV

Född med bara en hjärnhalva

2010-06-22 @ 21:32:18

Michelle Mack från USA är 37 år gammal och lever ett ganska normalt liv trotts att hon föddes med bara en hjärnhalva. Föräldrarna upptäckte tidigt att något var fel på ungen men läkarna kunde inte lokalisera felet. Att Michelle saknar vänstra hjärnhalvan upptäcktes först för 10 år sedan.

Enligt läkarna bör Michelle vara rörelsehindrad, sakna talförmåga samt vara intellektuellt och socialt efterbliven. Men efter att han studerat henne hjärna har det visat sig att alla nödvändiga strukturer som borde funnits i den högra hjärnhalvan har flyttats över till den vänstra, fungerande hjärnhalvan vilket har resulterat i att hon har både utbildning, jobb och är dessutom en jäkel på att räkna.

Michelle Mack, Foto: CNN

Jyoti Amge: Världens minsta flicka 58 cm kort 5 kg tung

2010-06-16 @ 22:47:43

Jyoti Amge, världens minsta flicka, här med klasskamrater.

Helt otoligt hon är lika stor som en nyfödd baby.

Sittandes är hon knappt större än en läskflaska. 14-åriga Jyoti Amge från Nagpur, Indien, född december 16, 1993, är bara 58 cm lång och väger lite över 5 kg. Enligt läkarna lär hon inte bli större än så. Trotts sitt handikapp är Jyoti Amge glad över sin situation, hon gillar uppmärksamheten hon får då människor betraktar henne som en gudinna och inte för en mänsklig Chihuahua.

Det är bara längden som skiljer Jyoti Amge från andra tonåringar, hon lyssnar på pop, kollar DVD-filmer och drömmer om att bli en Bollywood-stjärna. Och det verkar gå bra för henne inom stjärn-branschen, hon har nämligen redan spelat in ett album med hennes favoritsångerska indiskan Mika Singh.

Här tillsamans med en vattenflaska och en mobiltelefon.