(Del3)Psykologi och den kvinnliga poeten

”Ett eget rum.Skrivandet beskrivs som ett eget rum eller utrymme, en plats att vara på, en frizon, som man behöver, för sin egen del och för att kunna skriva. Det egna rummet är både förutsättning för skrivandet och något som skapas och upprätthålls i och genom skrivandet. I rummet kan man utforska, experimentera, leka och vila; att vara här kan göra en lugnare och kan ge en känsla av frihet. Tillgången till detta rum är absolut nödvändigt, inte endast för skrivandet utan också för en som person; det kan bli en plats att leva på, när utrymmet i livet är begränsat (undertema 1.1). I rummet och i skrivandet är man också ensam, ofrånkomligen och av nödvändighet. Ensamheten möjliggör ett utforskande, även av sådant man inte vill dela med andra. Genom att ingen släpps in i skrivprocessen behöver man inte oroa sig för vad andra tycker och vill ha. Att skriva kan också vara att möta den existentiella ensamheten (undertema1.2). Det egna rummet är alltså en frizon och att vara (ensam) i det kan vara en frihet. Behov av eller längtan efter frihet kan också uppfyllas i poesin, som beskrivs som friare än prosan på olika sätt. Förhållandet mellan friheten i poesin och rummet kan också förstås utifrån rummet i texten (undertema 1.3).Det måste också vara rent praktiskt möjlig tatt skriva: de yttre omständigheterna, så som familjesituation och ekonomi, spelar roll (undertema 1.4).”
”Rummet beskrivs som en plats där man kan vila från sådant som är svårt i livet
eller hos en själv, en frizon; att vara där kan vara som semester. Möjligheten att vara här
kan också göra att man slappnar av och lugnar ner sig på andra områden. Vidare är detta
egna utrymme absolut nödvändigt att ha, annars står man inte ut; det finns ett stort behov av att ibland få vara här. Hur viktigt rummet är blir också tydligt i att om man har det och får vara där behöver man inte så mycket annat, i form av prestigesymboler”och liknande”.
”Det skrivande barnet: Om alltings början och det livslånga skrivandet.Som vi såg i föregående tema är skrivandet ens liv, har blivit det, men har i någon bemärkelse också alltid varit det; skrivandet har haft en ”avgörande roll faktiskt ändasen jag var liten”. Informanterna har skrivit på olika sätt sedan de var barn, några skrev poesi och ”små prosadikter” redan i 8-9 årsåldern, andra skrev och var duktiga på att skriva i skolan, ”små berättelser” och dikter, för en blev dikterna viktiga i tonåren och så vidare, ett par andra skrev dagbok under uppväxten, i kombination med poesin, för ytterligare en var också läsningen oerhört viktig som barn. Några beskriver att de”satsade” på poesin eller började skriva ”mer på allvar” senare, i sena tonåren eller i tidiga 20 årsåldern, men gemensamt är att skrivandet funnits med en och varit viktigt sedan man var barn (eller tonåring).Generellt verkar anledningen till att man börjar skriva liksom till att man fortsätter (se föregående tema)–vara ett slags inre driv, det går inte att säga exakt
varför man började, men man vill och tycker om att skriva, man har ”alltid tyckt om att skriva” eller ”har alltid skrivit”. Den avgörande betydelsen och i någon bemärkelse självklarheten i att skriva har ”alltid” funnits med en.”
”Blicken, den kritiska instansen och den nödvändige andre….

Att läsarna inte är så många kan ge en frihet, men att det finns någon som läser är viktigt.Det är alltså nödvändigt att det finns någon som bryr sig om det man gör, men samtidigt kan andras förväntningar inte styra ens skrivande. Betydelsen av att en annan ser något: Om blicken och den nödvändige andre.Friheten och ensamheten i skrivandet är nödvändig, men det skapade verket måste finnas i världen.Någon måste se något. Skrivandet försiggår i det egna rummet,men behöver så småningom också bli något–det skapade verket, en bok, diktsamlingen…..”

”Det lyfts på olika sätt fram dels att någon måste läsa–man skriver inte för byrålådan och dels att den eller de läsare som får betydelse för en är de som ser något eller uppskattar något i det man skrivit.Vikten av att läsaren ser något i det man skrivit kan handla om både att läsaren igenkänner det man önskat förmedla, de känslor, intentioner eller intryck/uttryck som kan finnas implicit i texten, och att läsaren upptäcker något nytt,får syn på något texten som man inte själv var fullt medveten om att det fanns där.”

”Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poeters erfarenheter och upplevelser av att skriva poesi, utifrån den övergripande frågeställningen om varför man skriver. I detta förväntades det också vara möjligt att säga något om vilka drivkrafter som kan ligga bakom skrivande.”

”Föreliggande studies resultat visar att skrivandet kan förstås som ett sätt att lev och vara i världen. Skrivandet är ens allt, ens sätt att förhålla sig till livet, existensen och det att vara människa. Att skriva poesi är att utforska–framförallt sig själv, sin inre värld och sitt omedvetna, men också det yttre och förhållandena däremellan. I skrivprocessen undersöker man det egna och befinner sig i en rörelse eller riktning mot det ovissa. Det finns starka inre drivkrafter att skriva och man upprätthåller den skrivande praktiken även då det tar emot och är jobbigt eller svårt. Skrivandet kan vara ett sätt att bearbeta eller ge uttryck för något, men detta framstår som sekundärt irelation till utforskandet. Skrivandet är i någon bemärkelse ett slitigt arbete,men det är även förknippat med lust och glädje. Ibland infinner sig ett flyt eller flöde, detta utgör dock inte merparten av skrivprocessen. Den andres blick och godkännande av det man gör (det färdiga verket) är absolut nödvändig, men kan samtidigt inte finnas med eller styra en i själva skrivakten.”

”poeten i skrivandet rör sig mellan tre olika tidsnivåer: nuet knyts samman med både dåtid och framtid. Kanske kan vi tänka oss att detta har en integrerande och därmed potentiellt terapeutisk verkan, liknande narrativets.Ett terapeutiskt tillägg.Det finns i det kreativa skapandet en rörelse mellan aktivitet och vila, mellan aktivt görande och passivt mottagande (Johansson, 2014).Som vi såg i resultatet finns det också en rörelse mellan å ena sidan ett härligt flyt,stunder av glädje eller överraskning och ord som bara kommer, och å andra sidan ett mer långsamt och stundom ganska jobbigt och tungt arbete, liksom stunder av tvivel eller uppgivenhet. Med detta sagt behöver inte kopplingen mellan det konstnärliga skapandet och det bipolära–det vill säga,draget till sin spets,till pendlingen mellan den upprymda manin och det nedtyngt depressiva–vara det minsta svårbegriplig.Tvärtom kan en sådan rörelse mellan aktivitet och rörelse å ena sidan, och vila,passivitet eller mottagande å andra sidan,så att säga utmärka den kreativa processen.Detta är dock att beakta som något avgjort annat än att konstnären per se är drabbad eller kommer att drabbas av manodepressivitet.”

Min kommentar:En väldigt intressant text. Det finns mycket mera att skriva om från uppsatsen.Men jag slutar här. Det blev väldigt långt. Men hela uppsatsen var verkligen intressant för mig. I synnerhet som att det framgick att psykisk ohälsa spelade in i vissa fall som tex bipolär sjukdom. Det var förvånande att just inom poesin så kunde det vara till fördel i vissa skrivprocesser(texten ovan och tidigare texter).
Jag återkommer till detta ämne snart.
Källa:GÖTEBORGS UNIVERSITET
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Att söka sitt om det poetiska skrivandets öppningar,
utmaningar och innebörder ur ett psykologiskt perspektiv
Rebecca Vinberg Examensuppsats 30 hp Psykologprogrammet
Vårterminen 2014 Handledare: Mats Eklöf
Annonser

(Del2)Psykologi och den kvinnliga poeten

”Den psykiskt sjuka författaren och det kreativa skrivandet som terapi
Det finns som vi ska se nedan gott om forskning kring eventuella samband
mellan konstnärligt skapande och psykopatologi. Studiens syfte och frågeställning berör
inte primärt deltagarnas hälsa/ohälsa, men eftersom detta enligt vissa kan sägas ha en
koppling till varför man skriver tas det upp i korthet här. Skrivandets terapeutiska
effekter finns det också forskning om, vilken även den gås igenom i korthet av samma
anledning.Den psykiskt lidande författaren.
Ett flertal studier har funnit att det bland konstnärligt skapande personer, däribland författare, är vanligare med–eller ökad riskför att drabbas av–psykisk ohälsa eller sjukdom, så som bipolär sjukdom (Jamison,1993; Kyaga et al., 2013; Post, 2012; Ullén, 2012), schizofreni (Kyaga et al., 2013;Ullén, 2012), ångeststörningar (Kyaga et al., 2013), substansmissbruk och unipolära depressioner (Kyaga et al., 2013; Piirto, 1998; Post, 2012). Kohányi (2005) menar att barn som senare blir författare har upplevt en större mängd stress eller psykisk påfrestning än genomsnittet och att detta bidrar till senare psykisk ohälsa, medan Runco(1998) utifrån poeten Sylvia Plath, påstår att den negativa affekten inte föregår skrivandet utan är ett resultat av den.Här bör också nämnas en artikel av Kaufman &Sexton (2006), enligt vilken de kvinnliga poeterna är de som mår allra sämst av alla författare. Kaufman & Sexton (2006) menar att det finns evidens för att professionella poeter har sämre hälsa jämfört både med andra typer utav författare och mepopulationen i helhet. En potentiell förklaring som ges är att det är narrativet, vilket sällan finns med i poesin, som är anledningen–berättelsen skapar mening och helhet.En annan möjlig förklaring som ges är att poeter skulle vara mer deprimerade redan innan(och alltså skulle må sämre om de inte skrev). Vad det gäller kvinnliga poeter sägs det här att de i skrivandet kan vara utsatta för mer stereotypa förväntningar,vilket ökar risken för (psykisk) ohälsa. Här tas alltså mottagandet av ens skrivande upp som en faktor. Det hänvisas också till att kvinnor generellt sett är mer sårbara för depression än män och att kvinnor möjligtvis påverkas mer av yttre faktorer (recensioner och uppmärksamhet etc.) än män(Kaufman & Sexton, 2006).Hur sambanden mellan kreativitet/konstnärligt skapande och psykisk ohälsa egentligen ser ut är en tviste fråga.Många av sambanden är breda och kan tänkas bero på de relativt allmänna mekanismer (exempelvis liknande tankeprocesser)
som kan verka i både det konstnärliga skapandet och de psykiska sjukdomsprocesserna;det handlar inte om att ”kreativitet inom vissa smala avgränsade områden är kopplade till vissa, smala diagnoser” och ”det förefaller också troligt att mer än en förklaring finns med i bilden” (Ullén, 2012, s. 126). Det finns inom forskningen
alltså belägg för kopplingen mellan kreativitet och psykisk sjukdom, men sambanden är komplexa ochmed flera underliggande orsaker (Ullén, 2012, s. 130).”
”Därtill är det en mycket liten del av nämnda forskning och litteratur som utgår
från författarnas egna utsagor om vad skrivandet är och gör för dem, så som denna
intervjustudie syftar till.Skrivandets terapeutiska effekter.Det finns studier som på olika sätt visar att skrivandet har terapeutiska effekter, så som att bearbeta eller få utlopp för känslomässigt laddade erfarenheter, nya sätt att tänka kring saker, ökad självinsikt eller bättre självkännedom et cetera, och kan leda till förbättrad hälsa, såväl psykiskt som fysiskt (Feist, 1998 Graybeal, Sexton & Pennebaker, 2002;Lowe, 2006; Pennebaker,1977; Piirto, 1998; Silverman, 1977; Sloan & Marx, 2004; Wright & Chung, 2001)”
”psykopatologi och å andra sidan skrivandets terapeutiska effekter, se Sandgren (2014).

Psykoanalysen och författaren.För att förstå något av de mer omedvetna och dynamiska processerna hos människan och det mänskliga psyket, och hur dessa opererar och kommer till uttryck i det skönlitterära skrivandet.”

.
”Inom psykologiforskningen är intresset för kreativitet enormt stort,men frågan om varför man skriver–varför man ägnar sig åt kreativt eller skönlitterärt skrivande utifrån
den skrivande personens egen förståelse är relativt outforskad.I kontrast till detta finns en mängd forskning om kreativitet i allmänhet, jämte en mindre mängd om det kreativa uppfattning om varför man skriver.Därav denna studie.”
.

”Huvudfrågorna i intervjuguiden(poeter) behandlade följande: När man började skriva,varför man skriver poesi, vilken roll skrivandet har och har haft i ens liv, vilka ens drivkrafter är, om det någon gång är svårt att skriva, hur skrivprocessen ser ut,avgörande punkter för en i skrivandet/som skrivande person, samt receptionens betydelse (förlaget,debuten, läsarna, recensionerna).Intervjuerna pågick mellan 60-120 minuter………De intervjuade poeterna beskriver att skrivandet (”skrivandet” och ”att skriva”ska genomgående förstås som det att skriva poesi, när inget annat anges) är oerhört viktigt, eller till och med (livs)nödvändigt, och att det på olika sätt haft avgörandebetydelse för dem, i livet och för en som person. I och genom skrivandet kan ett eget rum eller utrymme, i psykologisk eller existentiell bemärkelse, upprättas, vilket är något man behöver som människa och för att kunna skriva. I skrivandet och det egna rummet kan det finnas en frihet som man vill ha och behöver och här är man av nödvändighet ensam. Frihet upplevs också finnas i själva poesiformen, till skillnad från den berättande prosan. I poesin finns även ett slags fysiskhet; hur texten och orden struktureras, med dess mellanrum och tomrum, kan skapa ett utrymme också i själva texten. Skrivandets avgörande betydelse och nödvändighet beskrivs vidare utifrån att man ”alltid” har skrivit och att skrivandet är ens ”allt”, ens hjärta. Man vet inte hur man skulle klara sig utan eller vad man skulle ha gjort annars, det vore en fasa att inte kunna eller få skriva och man kan eller vill inte föreställa sig hur livet skulle vara om man inte hade skrivit och skrev. Samtidigt är identiteten som författare eller poet långtifrån självklar och man tvivlar ibland på sin egen förmåga”.

”I skrivandet kan man utforska och undersöka det ovissa, sådant man (ännu) inte
vet; skrivandet kan vara ett upptäckande, eller kanske ett avtäckande. Något yttre möter
något inre, får fäste i en, och sätter igång ett skrivande där man rör sig i en riktning utan
att veta exakt vart man är på väg eller kommer att landa. Yttervärlden och andra människor kan på olika sätt användas i skrivandet, men man har också alltid med sitt
eget. I skrivprocessen finns en dialektik mellan inre och yttre som också gör något med en själv; utforskandet kan göra att man får syn på nya saker, eller börjar se saker på ett annat sätt, både hos sig själv och i annat. Att skriva är också att göra om, man skriver inte om sig själv eller annat/andra direkt och uttalat. Att man utforskar sådant man inte riktigt vet, och använder sig av sig själv och sitt inre i skrivandet,utan att man exakt vet vad eller hur, kan förstås som att man i skrivandet till viss del använder sig av omedvetet material, vilket också kommer till uttryck i att man överraskas och förvånas i skrivandet och även i den ”färdiga” texten upptäcker saker man inte kände till eller hade sett innan. Skrivprocessen, och det pågående utforskandet i den, är också förenat med glädje, lek och njutning.Skrivandet kan också vara ett sätt att bearbeta eller ge uttryck för något–en känsla, händelse eller erfarenhet. Möjligheten att bearbeta eller ge uttryck för kan vara viktig för en samtidigt är denna apsekt mindre framträdande i intervjuerna än skrivandet som ett utforskande. Skrivandet kan få en att må bra, och omvänt tror man att man skulle må dåligt om man inte skrev, men man skriver inte för att man mår dåligt.Det måste finnas andra drivkrafter till att skriva än psykiskt lidande och skulle man må väldigt dåligt kan man inte skriva alls”.
”betydelse är att denna någon(läsaren)ser något. Texten är också något som mottagaren
–recensenten eller läsaren önskvärt kan göra något med, eftersom dess meningar och
innebörder inte är fixerade eller explicita, och läsaren kan få en att upptäcka nya saker i
sin egen text.Omvärlden, den andre och de yttre omständigheterna har betydelse på fler sätt än att det måste finnas någon som ser och tar emot ens verk.”
Fortsättning följer……
Källa:GÖTEBORGS UNIVERSITET
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Att söka sitt om det poetiska skrivandets öppningar,
utmaningar och innebörder ur ett psykologiskt perspektiv
Rebecca Vinberg Examensuppsats 30 hp Psykologprogrammet
Vårterminen 2014 Handledare: Mats Eklöf

(Del1)Psykologi och den kvinnliga poeten

”Upplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrån frågan om varför man skriver.Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprätta och vistas i ett eget rum, en plats där man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha och behöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet är en del av en själv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktning mot något som man (ännu) inte vet vad det är. I detta finns en pågående rörelse mellan ens inre och yttervärlden, som gör något med en som person.Skrivandet är förenat med glädje och njutning, men det är också ett krävande arbete som kan vara plågsamt och utmanande. Skrivandet är något man satsar på och bestämmer sig för att göra, oavsett om man har inspiration eller inte. Det är viktigt att det finns någon annan som godkänner och läser det färdiga verket, men det behöver inte vara många.”

”Människan är på olika sätten skapande människa. ”Hela livet är en saga omskapande” (Burton, 2002, s. 7). I detta ryms det konstnärliga skapandet, som tillsammans med det konstnärliga verket utgör en stark dragningskraft–vi förförs,berörs,förfäras, älskar och avskyr såväl verket som dess upphovsperson.”

Min kommentar: Tycker att uppsatsen är jättebra men alldeles för lång för min blogg. Så jag har valt ut några delar av uppsatsen som jag tycker är speciellt intressanta. Eftersom att jag  själv håller på och skriver poesi(helt amatörmässigt)så har jag alltid undrat över drivkrafterna bakom poesi skrivandet.Hittade denna sida på nätet och kände för att dela med mig av den till er.Jag tycker att avhandlingen ger en bra inblick i ämnet samt är lite spännande för mig själv som älskar psykologi.Nu blir blogginlägget långt ändå eftersom att uppsatsen är lång. Så jag delar upp den på två blogginlägg eventuellt på tre. Tänker också komentera mina egna reflektioner kring ämnet i ett annat blogginlägg.Texten är tyvärr lite konstig och texterna år för nära varandra(gillar att ha lite mera avstånd mellan raderna då det blir lättare att läsa texten) jag har försökt att rätta till det.Men när man kopierar vissa format så kan det lätt bli så. Hoppas ni kan läsa ändå. Skall se om jag kan rätta till det.

”Men varför skriver man? Mycket psykologisk forskning och litteratur om konstnärligt skapande och kreativitet fokuserar på konstnärens personlighet, tänkande och kognitionsstil eller mentala hälsa, eller på egenskaper hos kreativa produkter eller miljöer. I andra fall, med många psykoanalytiska exempel, försöker man förstå konstnären utifrån det skapade verket. Men hur den konstnärligt skapande personen själv förstår och upplever sitt skapande är mindre undersökt eller utforskat inom psykologin”

”Skrivande kan sägas röra sig inom tre huvudområden: de starka drivkrafterna eller denstarka inre motivation som finns bakom skrivandet, skrivandets terapeutiska funktioner och de eventuella sambanden mellan kreativt skrivande och psykopatologi eller psykisk ohälsa.”

”I psykologin finns en enhetlig definition.I vid bemärkelse kan kreativitet ses som ett förhållningssätt till livet och världen (Csikszentmihalyi, 1996). ”Kreativiteten är den spricka i muren genom vilken vi ser världen”(Josephson, 1990, s. 240).”

”kreativitet kan ses som något övergripande,som inbegriper mer och annat än det konstnärliga skapandet,det konstnärliga skapandet kan vara ett utslag för kreativiten, men inte nödvändigtvis och alltid”
”poesi vi behöver därmed ha begrepp för att skilja poesin från romanen eller novellen, det vill
säga från det berättande skrivande. Förenklat kan vi kalla romanen, novellen och andra
typer utav berättande skrivande för prosa. Prosa kan avse både skön och facklitterära texter (NE, 2014)romanskrivande, berättande prosa etc. varvas i texten och ska alla förstås som just
beskrivna skönlitterära prosa, skild från poesin.”
”Med begreppet poesi avses här en skönlitterär men icke berättande text.Begreppet poesi är ett allmännare begrepp än lyrik (NE, 2014). Dikten kan anses ha tre grundformer: epik, dramatik och lyrik. Poesin kan ses som en mer generell term för dessa tre, och stå för ”diktandet” i bred bemärkelse (Hallberg, 2014). I svenskan är begreppet poesi mer eller mindre synonymt med begreppet lyrik medan de franska och engelska begreppen kan avse epik och dramatik(NE, 2014). Någon exakt och entydig definition av poesi finns inte, men i föreliggande arbete används begreppet poesi så som exkluderande epiken (som är mer berättande än yriken) (Björck, 2014) och dramatiken, och avser alltså en skönlitterär icke berättande text, skild från romanen, novellen,epiken och dramatiken.Här framstår alltså distinktionen mellan de båda begreppen.Kreativt skrivande respektive skönlitterärt skrivande användbara, eftersom även ett facklitterärt skrivande kan vara kreativt, medan fokus för detta arbete är på det kreativa skönlitterära skrivandet.”
”Csikszentmihalyi (2003) har tillsammans med kollegor under årtionden
forskat kring när och hur människor upplever det som Csikszentmihalyi kallar ”flow”,
det vill säga det sinnestillstånd där man är så uppslukad av det man gör att (allt) annat
tycks oviktigt, vilket är en njutbar och glädjefylld upplevelse som man vill fortsätta med
eller återuppleva, oavsett priset för den (s. 20). Flowupplevelsen präglas av
koncentration och en känsla av tidlöshet och kan uppstå när vi engagerar oss i en uppgift som är (tillräckligt)utmanande och meningsfull(Klein, 2012). Upplevelsen av flow är inte något som bara kommer till en,utan förutsätter eller föregås av disciplin och koncentration.Vi kan inte samtidigt som vi i flowupplevelsen är fullt koncentreradepå det vi gör,medvetet fokusera på eller oroa oss över oss själva. Detta icke självupptagna kan också möjliggöra att vi överskrider oss själva eller det vi trodde var möjligt att klara av. Flowupplevelsen, och den aktivitet eller handling som för en viss person ibland leder till en sådan upplevelse, är ett självändamål i sig. Det vi gör, gör vi för sakens skull, inte för att uppnå något annat.Applicerat på skrivandet betyder det att man skriver för att man vill skriva,det är skrivandet i sig som är det viktiga och av värde, till skillnad från att exempelvis göra något för att fördriva tid utan att sysslan har ett värde för en i sig (Csikszentmihalyi, 2003). Flow är inte detsamma som kreativitet eller vice versa. Flow kan sägas hörasamman med den mänskliga drivkraften att ta sig an utmanande uppgifter och behärska dem med sin egen förmåga, på så sätt att vi vill uppleva den glädje som detta kan ge (Klein, 2012).

”Det inre drivet och skrivandet som ett sätt att leva och vara i världen.Att skriva kan vara ett sätt att förhålla sig till livet och existensen, något som på olika sätt funnits med en redan som barn och som blir en viktig eller till och med nödvändig del av livet,en själv som person och ens varande i världen. Det verkar utifrån forskningen finnas en stark inre drivkraft att skriva, betydligt mer avgörande än yttre motivation eller belöning. I en studie av Day (2002) undersöktes fyra författares egna livsberättelser, vilka tolkades i termer av ett narrativt konstruerande av identitets livserfarenheter formar och banar väg för identiteten som författare och en drivkraft till att skriva blir att på så sätt upprätthålla denna identitet. Day (2002) menar att de undersökta författarna löste identitetskonflikter under barn och ungdomsåren……annorlunda, men var samtidigt intelligenta och kompetenta och lyckades omvandla annorlundaheten till en fördel och införliva svåra upplevelser som en del av en positiv identitet. Skrivandet kunde delvis fungera som ett sätt att trösta sig själv idetta (Day, 2002). I en annan studie (Piirto, 1998) lyfts också utanförskapet fram.Generellt är känslan av att inte passa in återkommande, men det lyfts fram att huruvida det verkligen förhåller sig så jämfört med befolkningen i stort inte ärkänt (Piirto, 1998).”

”Utanförskapet kan leda till en position av att vara observatör som gynnar skrivandet,
genom att omvärlden och det som sker runt omkring blir en källa till inspiration (Day,
2002). Alltså, att skrivandet är en del av ens identitet, och därmed blir ett uttryck för ens identitet, är drivkraften till att skriva och är det som gör att man håller fast vid
författandet, trots att det är ett osäkert och dåligt betalt yrke, menar Day (2002).
Skrivandet som ett sätt att handskas med livet och som en del av den man är drivet av
en slags inre motivation eller drivkraft.I nämnda studie av Piirto (1998) undersöktes livsteman hos 80 samtida kvinnliga författare, vilka definierades som framgångsrika. Flertalet av författarna hade ett starkt verbalt intresse och läste mycket från tidig ålder, som ett sätt att både fly från och lära sig om världen. Att tidigt få beröm och uppmuntran för sitt skrivande blev en sporre att fortsätta, men det inifrån kommande drivet att skriva beskrivs som starkare än den yttre.”

”Syftet med undersökningen var att i en kvalitativ intervjustudie undersöka kvinnliga poeters erfarenheter och upplevelser av skönlitterärt skrivande,utifrån den övergripande frågan om hur man själv förstår varför man skriver.Vad är det man gör iskrivandet,vad driver en att skriva och vad gör skrivandet för en och med en?”

”vistas i ett eget rum, en plats där man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha och behöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet är en del av en själv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktning mot något som man (ännu) inte vet vad det är. I detta finns en pågående rörelse mellan ens inre och yttervärlden, som gör något med en som person.Skrivandet är förenat med glädje och njutning, men det är också ett krävande arbete som kan vara plågsamt och utmanande. Skrivandet är något man satsar på och bestämmer sig för att göra, oavsett om man har inspiration eller inte. Det är viktigt att det finns någon annan som godkänner och läser det färdiga verket, men det behöver inte vara många.”
Fortsättning följer……..
Källa:GÖTEBORGS UNIVERSITET
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Att söka sitt om det poetiska skrivandets öppningar,
utmaningar och innebörder ur ett psykologiskt perspektiv
Rebecca Vinberg Examensuppsats 30 hp Psykologprogrammet
Vårterminen 2014 Handledare: Mats Eklöf

Engelsk översättning bipolarpoesi

Jag håller på och översätter en del av poesin till engelska(genom google translate)på bloggen.

bipolarpoesi.blogspot.com

Det roliga är att det blir en helt annorlunda text när man läser den på engelska. Och jag tänker har jag verkligen skrivit det här.

Då jag har många läsare från andra länder och då främst från Usa. Så tänker jag att det blir roligare för dem att kunna läsa dikten direkt. De har säkert translate men ändå.

Det känns förstås extra kul att det finns människor från andra länder som kikar in på bloggen.

Poesi är en smaksak vad man tycker om att läsa. Jag försöker att växla stilarna lite. Provar mig fram till olika som till exempel lyrik dikt poesi(egentligen så vet jag inte riktigt vad skillnaden är mellan dem det är svårbestämt). Men jag försöker för att det är roligt. Varje så kallad poet författare har sitt eget skriftspråk när de skriver.

Och jag mitt. Har ingen aning om kvaliten på det som jag skriver. Skulle vara jätteroligt om någon proffesionell kunde ge repons på mitt skrivande.För att utvecklas behövs konstruktiv kritik.

Mina vänner familj tycker att de är bra okej. Men jag vet inte om det säger så mycket egentligen. Vad skall de säga;).Ha ha ja snällt att de läser dikterna iallafall;).

Jag är med på ett poesiforum och där har jag lärt mig massor av mitt skrivande. Även fått konstruktiv kritik och posetiv respons. Det gör att man har lust att skriva mera. Utmana sig själv lite grand.

Nu låter det kanske helt fantastiskt. Mitt skrivande mina dikter. Men de är verkligen i all sin enkelhet.Har alltid tyckt om att uttrycka mig i ord. Och det är det som jag gör genom dikten. Men tolkningarna som andra tolkar behöver inte vara det som jag har tänkt när jag skrev dikten.

Våra personliga erfarenheter ger oss våra privata tolkningari livet.

Nej nu slutar jag här innan jag tröttar ut er helt med mitt  prat om poesi.

 

Sagt och gjort en poesiblogg

Nu har jag öppnat upp en poesiblogg:).

Jag funderade lite hur jag skulle göra om jag skall länka den till annokas bloggen eller inte. Det är en poesiblogg som handlar om mitt liv. Mitt bipolära liv. Tankar omkring det plus en del annat.

Det känns nästan som att ha skrivit en diktbok när man går in på bloggen.Det är mina ord som står där. Saker som jag har tänkt och känt.Man skriver och plötsligt så har det blivit en text av ingenting bara av mina egna tankar.Nu är ju mina tankar väldigt självutlämnande ibland(vilket de ofta är på den här bloggen också förvisso;)). Därav funderingar om jag skall länka till bloggen eller inte till annokas.

Det känns lite som att bloggarna har lite olika syften. Men samtidigt varför inte. Vi väljer vad vi vill dela med oss till andra. Jag har ju valt att vara lite offentligt med mitt liv(de som känner mig vet ju vem jag är på bloggen).Sedan finns det bloggläsare som kanske inte känner mig personligen men de får ändå ta del av mitt liv och mina tankar.Nuförtiden så delar de flesta människor med sig någonting om sig själva på olika sociala medier.

Nu har jag kanske skruvat upp förväntningarna;) men bloggen är verkligen väldigt simpel. Bara i min enkelhet har jag skrivit något. Helt ärligt så vet jag inte ens om det har något värde att läsa. Men det har ett värde för mig. Uttrycka lite kreativitet och dela med sig av det. Likt en författare som skriver en bok. Man har något inom sig som man vill uttrycka(precis som jag gör på den här bloggen). Tolkningar när man läser poesi dikter är ju väldigt personliga. Det är upp till betraktaren att värdera. Det skulle vara roligt om ni lämnade ett litet fottryck på bloggen vad ni tycker.

Här kommer adressen iallafall;)

http://bipolarpoesi.blogspot.se/

Bonniers bokförlag poesi melankolisk

Ja det är ju rätt så trist att skriva om(melankoli dystra tankar)och ännu värre för andra att läsa om det.När melankolin finns flödar poesin i mina tankar(ja även under uppåtperioder flödar det också men då på ett helt annorlunda sätt).Funderar på att öppna upp en blogg som bara förmedlar poesi. Eller skriva på bloggen under fliken som redan finns under poesi.

Det roliga är att under en uppåtperiod så skrev jag väldigt många dikter på två veckor.Poesin flödade och mina händer flög över tangentbordet(bokstavligt) trots avdomnade fingrar och en nacke och rygg vi inte skall tala om;)(blev mycket smärtstillande)(Det var som att jag nästan inte kände smärta)Men ändå det var som att min kreativitet måste få utlopp med allt som jag kände då.Det gick så långt så att jag helt enkelt buntade ihop allt och skickade som manus till Bonniers bokförlag(i min hybris ha ha).Men jag blev inte uttagen att få ge ut en bok. Vilket är extremt svårt att få en bok utgiven. Av flera tusen som söker per år så är det runt åtta personer som får ge ut sin bok.

Men lite glad är jag ändå:).Jag fick ett litet personligt brev från Bonniers bokförlag där de tackade att de fått läsa mina dikter poesi . Och bara det kändes som en framgång.Har hört att det är extremt sällan man får ett personligt brev då de flesta brev bara är standardbrev som skickas ut. Nu kan det ju vara av medlidande ha ha men ändå;).

Ja jag får fundera på det.Jag har ju många dikter som aldrig blev någon bok. Och aldrig var tänkt att bli det heller. Inget med eftertanke.Men ord och tankar som finns nedskrivit som ligger i en kartong och väntar.Kan man tillföra något till andra. Väcka känslor  beröra uppröra.

Jag skall tänka på saken.

Blogginlägg och dikter.

Det går lite trögt med det känner jag. Jag har ju trots allt fått ihop mer än tusen inlägg genom åren;). Så jag fortsätter och skriver trots min brist på motivation.

Hittade en dikt i min mobil som jag skrev för ett år sedan. Kanske inte så aktuell nu när sommaren precis har börjat. Men i brist på annat så sätter jag ut den ändå;).

Sommarens sista natt

ack så gruvligt

morgondaggen som tagit farväl av rinnande tårar

så många förväntningar som blivit uteblivna

så många hjärtan som krossats

och så mycket som har lovats

sommarens sista natt en skälvande suck

annokas