Finns det en fjärde dimension

Det gyllene snittet har man letat efter ända sedan antikens dagar.

2010-04-06 @ 17:18:55

Vad innebär skönhet egentligen. Personligen så tycker jag att människor som är snälla och har hjärtat på det rätta stället är vackra. Men visst finns det människor som är estetisk vackra av naturen. Det har till och med gjorts undersökningar som visar på att barn som är vackra får mycket mer positiv respons av sin omgivning.Det gyllene snittet för ett vackert ansikte Kanadensiska och amerikanska forskare har konstaterat att skönheten sitter i avståndet mellan en kvinnas ögon, och avståndet mellan hennes ögon och munnen.

I fyra separata experiment fick universitetsstudenter jämföra bilder av kvinnors ansikten med samma ansiktsdrag men olika avstånd mellan öga-mun och olika avstånd mellan ögonen.

När experimentet var slutfört kunde man konstatera att man hittat två ”gyllene snitt”, ett för längd och ett för bredd.

Kvinnors ansikten bedöms vara mer attraktiva när det vertikala avståndet mellan ögonen och munnen är cirka 36 procent av ansiktets längd, och det horisontella avståndet mellan ögonen är 46 procent av ansiktes bredd.

Dessa proportioner är för övrigt ungefär vad man kan se i ett genomsnittligt ansikte. Det gyllene snittet har man letat efter ända sedan antikens dagar.

Det gyllene snittet låg för flera hundra år sedan till grund för skönhetsideal och bland annat den kvinnliga symbolen Venus de Milo sägs ha en kropp som följer det gyllene snittet. Måtten har även använts i arkitektur och målningar, som Mona Lisa (även om det inte är bevisat att Da Vinci använde sig av snittet).

Forskarna bakom ovanstående studie säger sig dock ha hittat ”det riktiga gyllene snittet”. Enligt dem förklarar dessa fynd också varför en attraktiv person ibland framstår som mindre attraktiv, eller tvärtom, efter en drastisk förändring av frisyren. Det är helt enkelt så att det är ansiktsproportionerna som förändras!

Källa: Science Daily

Sju mänskliga fenomen som vetenskapen fortfarande har svårt att förklara

2010-02-28 @ 15:38:41

Sju mänskliga fenomen som vetenskapen fortfarande har svårt att förklaraVi kan fortfarande till exempel inte förklara:

Drömmar är ett mysterium alltjämt. Teorierna skiftar beroende på vilken tidsera vi befinner oss i (för tillfället är det till exempel populärt att se på hjärnan som en dator), men sanningen verkar vi aldrig riktigt nå fram till. Vill du för övrigt vara med om någonting riktigt läskigt bör du skriva in dig på sömnklinik.

Vad fyller den mänskliga konsten för syfte egentligen? Varför lyssnar vi på musik, dansar och målar? Är konsten till för att bearbeta och föra över information mellan generationer? Eller är den, som allt annat, bara ett verktyg för att kunna locka till oss lämpliga partners? Ingen vet säkert. Och tur är väl det. Jag skulle bli väldigt besviken om någon forskare kom fram till att jag i smyg njuter av gammal hårdrock eftersom det organiserar mitt minne, skärper balansen och rensar hörselgången.

Varför kysser vi varandra? Faktum är att kyssandet förmodligen inte är ett genetiskt behov eftersom det inte förekommer i alla samhällen. Det finns olika teorier som har med bröst, saliv och våra förfäder att göra. Men det känns för långsökt, och framförallt tråkigt för att gå igenom.

Varför skrattar vi? Man skulle kunna tro att det är så enkelt som att vi skrattar när någonting är roligt vilket frigör endorfiner (lyckoämnen), men saken är den att vi skrattar vid de mest bisarra tillfällen, som egentligen inte har något med humor att göra.

Vår altruism. Varför ger egentligen människan bort sin tid eller resurser utan att vara säker på att hon kommer få någonting tillbaka? Altruism är alltså viljan att hjälpa andra utan egenintresse (om man gör en god handling för att bli nöjd med sig själv räknas den inte som altruistisk). Hela konceptet ligger i strid med teorin om det naturliga urvalet.

Varför petar vi oss i näsan? Många tonåringar gör det i genomsnitt fyra gånger om dagen, utan någon egentlig anledning eftersom näspetandet inte ger någon näring. En teori är att det stärker immunförsvaret att peta i näsan. Någonting säger mig att han (det var säkert en han) som kom på denna teori var en kronisk näspetare.

Finns det någon egentlig anledning till att vi rodnar? Förmodligen. Men det är ingen som ännu säkert vet varför. Darwin hade till exempel problem med att sätta in rodnandet i ett evolutionärt perspektiv eftersom det röda ansiktet blottar våra avsikter eller känslor.

källa: IV