Man känner igen rasisten trots hans ”välputsade” fasad.

Haft två härliga dagar tillsammans med min syster och hennes familj:). Jag och lilla dottern reste så att vi kunde bryta fastan(ett litet nödläge nu under ramadan;)).

Det märks att det är ramadan nu man ser knappt några muslimer ute på stan. Igår så var jag och mina döttrar min syster och hennes familj på stan. Vi stod och pratade med några vänner som också bär sjal. Då kommer det fram en man som ser helt korrekt och välklädd ut och säger på engelska are you muslims??

Ingen svarade först. När man har varit med så länge som jag har som svensk konvertit med sjal så lär man sig till slut att avläsa andra människor. Och i det här fallet så kände jag igen ”rasisten” trots hans välputsade fasad;). Men jag kände ändå att jag faktiskt kunde ha fel(han kanske ville fråga någonting vänligt om islam) så eftersom att ingen annan svarade så sa jag yes we are.

Reaktionen från mannen I HATE ISLAM sedan sprang han snabbt därifrån. Och där stod vi kvar helt  förvånade. Jag måste erkänna att jag kände mig lite road;) självironisk som jag är. I mina ögon så framstod han bara som patetisk och löjlig. Jag menar ingen frisk människa skulle väll gå rakt fram till en okänd grupp människor som står och samtalar med varandra och förolämpa dem öppet. Den mannen var inte rädd om sitt skinn;) vi kunde ju faktiskt ha varit människor som inte var snälla och helt enkelt gett honom en knytnäve. Nu är vi väldigt snälla och fromma utav oss dock inga mesar.

Man får helt enkelt välja sina konflikter. Min syster och hennes man blev upprörda och trodde inte deras öron och ögon. Själv har jag varit med om många liknande historier så jag blev inte alls lika förvånad. Fast lite förvånad blev jag ändock eftersom att det var så oväntat den här gången.

Annonser

2 thoughts on “Man känner igen rasisten trots hans ”välputsade” fasad.

  1. Jag och min son blev förvånade när det kom fram en man till oss ikväll när vi väntade på en buss.
    Terrorist sa han och stirrade stint på mig och sen på min son. Jag svarade inte honom för jag ville inte få en felaktigt reaktion från hans sida. Det verkade som om han ville provocera fram något. Sedan gick han vidare och stannade upp och sa saker till andra människor som stod och fotograferade varandra och han pekade på dem också.
    Han gick en runda och kom tillbaka och ställde sig vid en annan hållplats.
    Det kändes lite konstigt och obehagligt. Tur att jag inte var ensam. Vi gick därifrån till nästkommande hållplats. Man kan undra vad han hade för problem. Man kan inte vräka av sig vad som helst till okända människor.

    1. Hej Torun:) det finns många konstiga männniskor verkar det som;).
      Det är obehagligt att stöta på såna slags människor eftersom att man inte vet vad man har att göra med.Man läser ofta i tidninagrna om vansinnesdåd.
      Vi hörs av många kramar annika

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s