Stefan Löven 1 maj tal i folkets park

Blev en spontan utflyckt till Malmö folkets park idag för att lyssna på statsministern när han höll sitt första maj tal.Det var intressant och roligt att få höra honom tala.Och jag är glad att jag verkligen gick dit.

Några muslimska tjejer ville väcka uppmärksamhet angående slöjförbudet(på SAS bla).De började skrika och hojta i en megafon och avbröt statsministern mitt i talet.Det kändes enbart fånigt ungefär som att några nakna aktivister springer fram och protesterar för att sedan bli utkörda av polis(vilket skedde i det här fallet också).Själv tyckte jag att det var enbart pinsamt och deras vägnar.Det finns bättre sätt att föra fram sina åsikter på.Samtidigt så vore det inte för aktivister ute i världen så skulle saker och ting aldrig ändras.

Talet var väldigt bra många fundamentala tankar om mänskliga rättigheter och lika värde för alla människor.

Det får avsluta inlägget.

Välfärd och tuffa tag i Löfvens förstamajtal

Publicerad 1 maj 2017 kl 11.18 Expressen

Tuffa tag och välfärd är nyckelbudskapet i Stefan Löfvens tal på 1 maj 2017 – i Landskrona och Malmö.

Med sig till Malmö hade han en budgetnyhet inför hösten: 1 ”patientmiljard” för att korta vårdköerna.

Men mitt i S-ledarens tal avbröts han av en grupp protesterade kvinnor som skanderade: ”Stå upp för muslimska kvinnors rätt till arbete och till sin kropp” innan de fördes bort av polis.

I år är det Skånes – Landskronas och Malmös – tur.

Och med sig till Malmö hade Löfven en regeringsnyhet – 1 miljard extra till patienter i höstbudgeten för att korta vårdköerna, till exempel med mer personal och generösare öppettider.

Partidistriktet avgör

– Vi låter partidistriktet avgöra var jag ska tala. Jag åker gärna dit Landskrona, jag har varit där flera gånger men det är några år sedan nu, sa Stefan Löfven i helgen inför måndagen.

Sverigedemokraterna fick över 22 procent av rösterna i Landskrona i valet 2006 och har fortfarande en stark ställning i kommunen.

SD fick 18.7 procent av Landskrona-rösterna i riksdagsvalet 2014 och SD-ledaren Jimmie Åkessons har pekat ut kommunen som ett bra exempel på där partiet lyckas få stort inflytande. Landskrona styrs av den så kallade treklövern med L, M och MP.

– Jag kan åka till andra delar av Skåne också men det är klart att det finns en politisk fajt här också, mot en högerkant och ett parti som säger sig vilja ha Anna Kinberg Batra som statsminister, som vänder sig mot löntagarnas intressen, som säljer ut sjukhus och inte bryr sig om vinster i välfärden, säger Löfven inför talet.

– Det finns anledning att berätta om det, säger statsministern.

Stefan Löfven upprörd

Det var en upprörd statsminister som tidigt i talet pekade på otryggheten i samhället.

– Alla måste kunna känna sig säkra i sin vardag. Särskilt äldre som kanske ser knarkhandel, eller den som är på väg hem och undrar vad som rör sig i skuggorna eller vi som hör talas om ännu en skottlossning, säger Löfven och dundrade:

– Jag blir förbannad på riktigt.

Han pratade också om hårdare straff mot de som attackerar blåljuspersonal:

– Lyfter du en sten mot en ambulans då finns inga förmildrande omständigheter. Rör inte våra hjältar, säger Löfven.

Statsministern har vid flera tillfällen efter det misstänkta terrordådet i centrala Stockholm den 7 april skärpt tonen ytterligare mot terrorism.

– Vi sörjer de döda, vi lider med de skadade och vi glömmer aldrig, säger han och fortsätter:

– De islamistiska soldaterna vill så split, säger han. De är brottslingar som avskyr vårt sätt att leva och de ska därför jagas med hela kraften av den svenska demokratin.

En del av resan i Sverige

Besöket i Landskrona ska också ses som en del av hans resa runtom i Sverige. Konflikten mellan stad och land har seglat upp på dagordningen och statsministern vill skicka signalen att också landsbygd och mindre orter prioriteras i rikspolitiken.

Av samma skäl har Löfven också meddelat att han skippar politikerveckan i Almedalen i sommar för att i stället åka runt i landet.

 

Mitt under Löfvens tal avbröts han av en grupp protesterande kvinnor som i megafon ropade: ”Stå upp för muslimska kvinnors rätt till arbete och till sin kropp” innan de fördes bort av polis. Gruppens kampanj heter: ”Rätten till vår kropp” och har ett 20-tal engagerade i Malmö, Göteborg och Stockholm.

– Vi står upp för muslimska kvinnors rätt till arbete, med anslutning till EU-domstolens beslut, säger en av dem, Jasmin Nur, 21, Malmö.

Varför avbröt ni statsminister Stefan Löfvens tal?

– Han leder en uttalat feministisk regering. Ändå har de varit helt tysta. De lyssnar inte annars.

Folk är lite irriterade här för att ni avbröt. Vad säger du till dem?

– Vi kan inte andas längre. Vi kämpar bara för vår rätt att försörja oss.

Första maj 2017

(Del3)Psykologi och den kvinnliga poeten

”Ett eget rum.Skrivandet beskrivs som ett eget rum eller utrymme, en plats att vara på, en frizon, som man behöver, för sin egen del och för att kunna skriva. Det egna rummet är både förutsättning för skrivandet och något som skapas och upprätthålls i och genom skrivandet. I rummet kan man utforska, experimentera, leka och vila; att vara här kan göra en lugnare och kan ge en känsla av frihet. Tillgången till detta rum är absolut nödvändigt, inte endast för skrivandet utan också för en som person; det kan bli en plats att leva på, när utrymmet i livet är begränsat (undertema 1.1). I rummet och i skrivandet är man också ensam, ofrånkomligen och av nödvändighet. Ensamheten möjliggör ett utforskande, även av sådant man inte vill dela med andra. Genom att ingen släpps in i skrivprocessen behöver man inte oroa sig för vad andra tycker och vill ha. Att skriva kan också vara att möta den existentiella ensamheten (undertema1.2). Det egna rummet är alltså en frizon och att vara (ensam) i det kan vara en frihet. Behov av eller längtan efter frihet kan också uppfyllas i poesin, som beskrivs som friare än prosan på olika sätt. Förhållandet mellan friheten i poesin och rummet kan också förstås utifrån rummet i texten (undertema 1.3).Det måste också vara rent praktiskt möjlig tatt skriva: de yttre omständigheterna, så som familjesituation och ekonomi, spelar roll (undertema 1.4).”
”Rummet beskrivs som en plats där man kan vila från sådant som är svårt i livet
eller hos en själv, en frizon; att vara där kan vara som semester. Möjligheten att vara här
kan också göra att man slappnar av och lugnar ner sig på andra områden. Vidare är detta
egna utrymme absolut nödvändigt att ha, annars står man inte ut; det finns ett stort behov av att ibland få vara här. Hur viktigt rummet är blir också tydligt i att om man har det och får vara där behöver man inte så mycket annat, i form av prestigesymboler”och liknande”.
”Det skrivande barnet: Om alltings början och det livslånga skrivandet.Som vi såg i föregående tema är skrivandet ens liv, har blivit det, men har i någon bemärkelse också alltid varit det; skrivandet har haft en ”avgörande roll faktiskt ändasen jag var liten”. Informanterna har skrivit på olika sätt sedan de var barn, några skrev poesi och ”små prosadikter” redan i 8-9 årsåldern, andra skrev och var duktiga på att skriva i skolan, ”små berättelser” och dikter, för en blev dikterna viktiga i tonåren och så vidare, ett par andra skrev dagbok under uppväxten, i kombination med poesin, för ytterligare en var också läsningen oerhört viktig som barn. Några beskriver att de”satsade” på poesin eller började skriva ”mer på allvar” senare, i sena tonåren eller i tidiga 20 årsåldern, men gemensamt är att skrivandet funnits med en och varit viktigt sedan man var barn (eller tonåring).Generellt verkar anledningen till att man börjar skriva liksom till att man fortsätter (se föregående tema)–vara ett slags inre driv, det går inte att säga exakt
varför man började, men man vill och tycker om att skriva, man har ”alltid tyckt om att skriva” eller ”har alltid skrivit”. Den avgörande betydelsen och i någon bemärkelse självklarheten i att skriva har ”alltid” funnits med en.”
”Blicken, den kritiska instansen och den nödvändige andre….

Att läsarna inte är så många kan ge en frihet, men att det finns någon som läser är viktigt.Det är alltså nödvändigt att det finns någon som bryr sig om det man gör, men samtidigt kan andras förväntningar inte styra ens skrivande. Betydelsen av att en annan ser något: Om blicken och den nödvändige andre.Friheten och ensamheten i skrivandet är nödvändig, men det skapade verket måste finnas i världen.Någon måste se något. Skrivandet försiggår i det egna rummet,men behöver så småningom också bli något–det skapade verket, en bok, diktsamlingen…..”

”Det lyfts på olika sätt fram dels att någon måste läsa–man skriver inte för byrålådan och dels att den eller de läsare som får betydelse för en är de som ser något eller uppskattar något i det man skrivit.Vikten av att läsaren ser något i det man skrivit kan handla om både att läsaren igenkänner det man önskat förmedla, de känslor, intentioner eller intryck/uttryck som kan finnas implicit i texten, och att läsaren upptäcker något nytt,får syn på något texten som man inte själv var fullt medveten om att det fanns där.”

”Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poeters erfarenheter och upplevelser av att skriva poesi, utifrån den övergripande frågeställningen om varför man skriver. I detta förväntades det också vara möjligt att säga något om vilka drivkrafter som kan ligga bakom skrivande.”

”Föreliggande studies resultat visar att skrivandet kan förstås som ett sätt att lev och vara i världen. Skrivandet är ens allt, ens sätt att förhålla sig till livet, existensen och det att vara människa. Att skriva poesi är att utforska–framförallt sig själv, sin inre värld och sitt omedvetna, men också det yttre och förhållandena däremellan. I skrivprocessen undersöker man det egna och befinner sig i en rörelse eller riktning mot det ovissa. Det finns starka inre drivkrafter att skriva och man upprätthåller den skrivande praktiken även då det tar emot och är jobbigt eller svårt. Skrivandet kan vara ett sätt att bearbeta eller ge uttryck för något, men detta framstår som sekundärt irelation till utforskandet. Skrivandet är i någon bemärkelse ett slitigt arbete,men det är även förknippat med lust och glädje. Ibland infinner sig ett flyt eller flöde, detta utgör dock inte merparten av skrivprocessen. Den andres blick och godkännande av det man gör (det färdiga verket) är absolut nödvändig, men kan samtidigt inte finnas med eller styra en i själva skrivakten.”

”poeten i skrivandet rör sig mellan tre olika tidsnivåer: nuet knyts samman med både dåtid och framtid. Kanske kan vi tänka oss att detta har en integrerande och därmed potentiellt terapeutisk verkan, liknande narrativets.Ett terapeutiskt tillägg.Det finns i det kreativa skapandet en rörelse mellan aktivitet och vila, mellan aktivt görande och passivt mottagande (Johansson, 2014).Som vi såg i resultatet finns det också en rörelse mellan å ena sidan ett härligt flyt,stunder av glädje eller överraskning och ord som bara kommer, och å andra sidan ett mer långsamt och stundom ganska jobbigt och tungt arbete, liksom stunder av tvivel eller uppgivenhet. Med detta sagt behöver inte kopplingen mellan det konstnärliga skapandet och det bipolära–det vill säga,draget till sin spets,till pendlingen mellan den upprymda manin och det nedtyngt depressiva–vara det minsta svårbegriplig.Tvärtom kan en sådan rörelse mellan aktivitet och rörelse å ena sidan, och vila,passivitet eller mottagande å andra sidan,så att säga utmärka den kreativa processen.Detta är dock att beakta som något avgjort annat än att konstnären per se är drabbad eller kommer att drabbas av manodepressivitet.”

Min kommentar:En väldigt intressant text. Det finns mycket mera att skriva om från uppsatsen.Men jag slutar här. Det blev väldigt långt. Men hela uppsatsen var verkligen intressant för mig. I synnerhet som att det framgick att psykisk ohälsa spelade in i vissa fall som tex bipolär sjukdom. Det var förvånande att just inom poesin så kunde det vara till fördel i vissa skrivprocesser(texten ovan och tidigare texter).
Jag återkommer till detta ämne snart.
Källa:GÖTEBORGS UNIVERSITET
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Att söka sitt om det poetiska skrivandets öppningar,
utmaningar och innebörder ur ett psykologiskt perspektiv
Rebecca Vinberg Examensuppsats 30 hp Psykologprogrammet
Vårterminen 2014 Handledare: Mats Eklöf

(Del2)Psykologi och den kvinnliga poeten

”Den psykiskt sjuka författaren och det kreativa skrivandet som terapi
Det finns som vi ska se nedan gott om forskning kring eventuella samband
mellan konstnärligt skapande och psykopatologi. Studiens syfte och frågeställning berör
inte primärt deltagarnas hälsa/ohälsa, men eftersom detta enligt vissa kan sägas ha en
koppling till varför man skriver tas det upp i korthet här. Skrivandets terapeutiska
effekter finns det också forskning om, vilken även den gås igenom i korthet av samma
anledning.Den psykiskt lidande författaren.
Ett flertal studier har funnit att det bland konstnärligt skapande personer, däribland författare, är vanligare med–eller ökad riskför att drabbas av–psykisk ohälsa eller sjukdom, så som bipolär sjukdom (Jamison,1993; Kyaga et al., 2013; Post, 2012; Ullén, 2012), schizofreni (Kyaga et al., 2013;Ullén, 2012), ångeststörningar (Kyaga et al., 2013), substansmissbruk och unipolära depressioner (Kyaga et al., 2013; Piirto, 1998; Post, 2012). Kohányi (2005) menar att barn som senare blir författare har upplevt en större mängd stress eller psykisk påfrestning än genomsnittet och att detta bidrar till senare psykisk ohälsa, medan Runco(1998) utifrån poeten Sylvia Plath, påstår att den negativa affekten inte föregår skrivandet utan är ett resultat av den.Här bör också nämnas en artikel av Kaufman &Sexton (2006), enligt vilken de kvinnliga poeterna är de som mår allra sämst av alla författare. Kaufman & Sexton (2006) menar att det finns evidens för att professionella poeter har sämre hälsa jämfört både med andra typer utav författare och mepopulationen i helhet. En potentiell förklaring som ges är att det är narrativet, vilket sällan finns med i poesin, som är anledningen–berättelsen skapar mening och helhet.En annan möjlig förklaring som ges är att poeter skulle vara mer deprimerade redan innan(och alltså skulle må sämre om de inte skrev). Vad det gäller kvinnliga poeter sägs det här att de i skrivandet kan vara utsatta för mer stereotypa förväntningar,vilket ökar risken för (psykisk) ohälsa. Här tas alltså mottagandet av ens skrivande upp som en faktor. Det hänvisas också till att kvinnor generellt sett är mer sårbara för depression än män och att kvinnor möjligtvis påverkas mer av yttre faktorer (recensioner och uppmärksamhet etc.) än män(Kaufman & Sexton, 2006).Hur sambanden mellan kreativitet/konstnärligt skapande och psykisk ohälsa egentligen ser ut är en tviste fråga.Många av sambanden är breda och kan tänkas bero på de relativt allmänna mekanismer (exempelvis liknande tankeprocesser)
som kan verka i både det konstnärliga skapandet och de psykiska sjukdomsprocesserna;det handlar inte om att ”kreativitet inom vissa smala avgränsade områden är kopplade till vissa, smala diagnoser” och ”det förefaller också troligt att mer än en förklaring finns med i bilden” (Ullén, 2012, s. 126). Det finns inom forskningen
alltså belägg för kopplingen mellan kreativitet och psykisk sjukdom, men sambanden är komplexa ochmed flera underliggande orsaker (Ullén, 2012, s. 130).”
”Därtill är det en mycket liten del av nämnda forskning och litteratur som utgår
från författarnas egna utsagor om vad skrivandet är och gör för dem, så som denna
intervjustudie syftar till.Skrivandets terapeutiska effekter.Det finns studier som på olika sätt visar att skrivandet har terapeutiska effekter, så som att bearbeta eller få utlopp för känslomässigt laddade erfarenheter, nya sätt att tänka kring saker, ökad självinsikt eller bättre självkännedom et cetera, och kan leda till förbättrad hälsa, såväl psykiskt som fysiskt (Feist, 1998 Graybeal, Sexton & Pennebaker, 2002;Lowe, 2006; Pennebaker,1977; Piirto, 1998; Silverman, 1977; Sloan & Marx, 2004; Wright & Chung, 2001)”
”psykopatologi och å andra sidan skrivandets terapeutiska effekter, se Sandgren (2014).

Psykoanalysen och författaren.För att förstå något av de mer omedvetna och dynamiska processerna hos människan och det mänskliga psyket, och hur dessa opererar och kommer till uttryck i det skönlitterära skrivandet.”

.
”Inom psykologiforskningen är intresset för kreativitet enormt stort,men frågan om varför man skriver–varför man ägnar sig åt kreativt eller skönlitterärt skrivande utifrån
den skrivande personens egen förståelse är relativt outforskad.I kontrast till detta finns en mängd forskning om kreativitet i allmänhet, jämte en mindre mängd om det kreativa uppfattning om varför man skriver.Därav denna studie.”
.

”Huvudfrågorna i intervjuguiden(poeter) behandlade följande: När man började skriva,varför man skriver poesi, vilken roll skrivandet har och har haft i ens liv, vilka ens drivkrafter är, om det någon gång är svårt att skriva, hur skrivprocessen ser ut,avgörande punkter för en i skrivandet/som skrivande person, samt receptionens betydelse (förlaget,debuten, läsarna, recensionerna).Intervjuerna pågick mellan 60-120 minuter………De intervjuade poeterna beskriver att skrivandet (”skrivandet” och ”att skriva”ska genomgående förstås som det att skriva poesi, när inget annat anges) är oerhört viktigt, eller till och med (livs)nödvändigt, och att det på olika sätt haft avgörandebetydelse för dem, i livet och för en som person. I och genom skrivandet kan ett eget rum eller utrymme, i psykologisk eller existentiell bemärkelse, upprättas, vilket är något man behöver som människa och för att kunna skriva. I skrivandet och det egna rummet kan det finnas en frihet som man vill ha och behöver och här är man av nödvändighet ensam. Frihet upplevs också finnas i själva poesiformen, till skillnad från den berättande prosan. I poesin finns även ett slags fysiskhet; hur texten och orden struktureras, med dess mellanrum och tomrum, kan skapa ett utrymme också i själva texten. Skrivandets avgörande betydelse och nödvändighet beskrivs vidare utifrån att man ”alltid” har skrivit och att skrivandet är ens ”allt”, ens hjärta. Man vet inte hur man skulle klara sig utan eller vad man skulle ha gjort annars, det vore en fasa att inte kunna eller få skriva och man kan eller vill inte föreställa sig hur livet skulle vara om man inte hade skrivit och skrev. Samtidigt är identiteten som författare eller poet långtifrån självklar och man tvivlar ibland på sin egen förmåga”.

”I skrivandet kan man utforska och undersöka det ovissa, sådant man (ännu) inte
vet; skrivandet kan vara ett upptäckande, eller kanske ett avtäckande. Något yttre möter
något inre, får fäste i en, och sätter igång ett skrivande där man rör sig i en riktning utan
att veta exakt vart man är på väg eller kommer att landa. Yttervärlden och andra människor kan på olika sätt användas i skrivandet, men man har också alltid med sitt
eget. I skrivprocessen finns en dialektik mellan inre och yttre som också gör något med en själv; utforskandet kan göra att man får syn på nya saker, eller börjar se saker på ett annat sätt, både hos sig själv och i annat. Att skriva är också att göra om, man skriver inte om sig själv eller annat/andra direkt och uttalat. Att man utforskar sådant man inte riktigt vet, och använder sig av sig själv och sitt inre i skrivandet,utan att man exakt vet vad eller hur, kan förstås som att man i skrivandet till viss del använder sig av omedvetet material, vilket också kommer till uttryck i att man överraskas och förvånas i skrivandet och även i den ”färdiga” texten upptäcker saker man inte kände till eller hade sett innan. Skrivprocessen, och det pågående utforskandet i den, är också förenat med glädje, lek och njutning.Skrivandet kan också vara ett sätt att bearbeta eller ge uttryck för något–en känsla, händelse eller erfarenhet. Möjligheten att bearbeta eller ge uttryck för kan vara viktig för en samtidigt är denna apsekt mindre framträdande i intervjuerna än skrivandet som ett utforskande. Skrivandet kan få en att må bra, och omvänt tror man att man skulle må dåligt om man inte skrev, men man skriver inte för att man mår dåligt.Det måste finnas andra drivkrafter till att skriva än psykiskt lidande och skulle man må väldigt dåligt kan man inte skriva alls”.
”betydelse är att denna någon(läsaren)ser något. Texten är också något som mottagaren
–recensenten eller läsaren önskvärt kan göra något med, eftersom dess meningar och
innebörder inte är fixerade eller explicita, och läsaren kan få en att upptäcka nya saker i
sin egen text.Omvärlden, den andre och de yttre omständigheterna har betydelse på fler sätt än att det måste finnas någon som ser och tar emot ens verk.”
Fortsättning följer……
Källa:GÖTEBORGS UNIVERSITET
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Att söka sitt om det poetiska skrivandets öppningar,
utmaningar och innebörder ur ett psykologiskt perspektiv
Rebecca Vinberg Examensuppsats 30 hp Psykologprogrammet
Vårterminen 2014 Handledare: Mats Eklöf

(Del1)Psykologi och den kvinnliga poeten

”Upplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrån frågan om varför man skriver.Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprätta och vistas i ett eget rum, en plats där man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha och behöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet är en del av en själv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktning mot något som man (ännu) inte vet vad det är. I detta finns en pågående rörelse mellan ens inre och yttervärlden, som gör något med en som person.Skrivandet är förenat med glädje och njutning, men det är också ett krävande arbete som kan vara plågsamt och utmanande. Skrivandet är något man satsar på och bestämmer sig för att göra, oavsett om man har inspiration eller inte. Det är viktigt att det finns någon annan som godkänner och läser det färdiga verket, men det behöver inte vara många.”

”Människan är på olika sätten skapande människa. ”Hela livet är en saga omskapande” (Burton, 2002, s. 7). I detta ryms det konstnärliga skapandet, som tillsammans med det konstnärliga verket utgör en stark dragningskraft–vi förförs,berörs,förfäras, älskar och avskyr såväl verket som dess upphovsperson.”

Min kommentar: Tycker att uppsatsen är jättebra men alldeles för lång för min blogg. Så jag har valt ut några delar av uppsatsen som jag tycker är speciellt intressanta. Eftersom att jag  själv håller på och skriver poesi(helt amatörmässigt)så har jag alltid undrat över drivkrafterna bakom poesi skrivandet.Hittade denna sida på nätet och kände för att dela med mig av den till er.Jag tycker att avhandlingen ger en bra inblick i ämnet samt är lite spännande för mig själv som älskar psykologi.Nu blir blogginlägget långt ändå eftersom att uppsatsen är lång. Så jag delar upp den på två blogginlägg eventuellt på tre. Tänker också komentera mina egna reflektioner kring ämnet i ett annat blogginlägg.Texten är tyvärr lite konstig och texterna år för nära varandra(gillar att ha lite mera avstånd mellan raderna då det blir lättare att läsa texten) jag har försökt att rätta till det.Men när man kopierar vissa format så kan det lätt bli så. Hoppas ni kan läsa ändå. Skall se om jag kan rätta till det.

”Men varför skriver man? Mycket psykologisk forskning och litteratur om konstnärligt skapande och kreativitet fokuserar på konstnärens personlighet, tänkande och kognitionsstil eller mentala hälsa, eller på egenskaper hos kreativa produkter eller miljöer. I andra fall, med många psykoanalytiska exempel, försöker man förstå konstnären utifrån det skapade verket. Men hur den konstnärligt skapande personen själv förstår och upplever sitt skapande är mindre undersökt eller utforskat inom psykologin”

”Skrivande kan sägas röra sig inom tre huvudområden: de starka drivkrafterna eller denstarka inre motivation som finns bakom skrivandet, skrivandets terapeutiska funktioner och de eventuella sambanden mellan kreativt skrivande och psykopatologi eller psykisk ohälsa.”

”I psykologin finns en enhetlig definition.I vid bemärkelse kan kreativitet ses som ett förhållningssätt till livet och världen (Csikszentmihalyi, 1996). ”Kreativiteten är den spricka i muren genom vilken vi ser världen”(Josephson, 1990, s. 240).”

”kreativitet kan ses som något övergripande,som inbegriper mer och annat än det konstnärliga skapandet,det konstnärliga skapandet kan vara ett utslag för kreativiten, men inte nödvändigtvis och alltid”
”poesi vi behöver därmed ha begrepp för att skilja poesin från romanen eller novellen, det vill
säga från det berättande skrivande. Förenklat kan vi kalla romanen, novellen och andra
typer utav berättande skrivande för prosa. Prosa kan avse både skön och facklitterära texter (NE, 2014)romanskrivande, berättande prosa etc. varvas i texten och ska alla förstås som just
beskrivna skönlitterära prosa, skild från poesin.”
”Med begreppet poesi avses här en skönlitterär men icke berättande text.Begreppet poesi är ett allmännare begrepp än lyrik (NE, 2014). Dikten kan anses ha tre grundformer: epik, dramatik och lyrik. Poesin kan ses som en mer generell term för dessa tre, och stå för ”diktandet” i bred bemärkelse (Hallberg, 2014). I svenskan är begreppet poesi mer eller mindre synonymt med begreppet lyrik medan de franska och engelska begreppen kan avse epik och dramatik(NE, 2014). Någon exakt och entydig definition av poesi finns inte, men i föreliggande arbete används begreppet poesi så som exkluderande epiken (som är mer berättande än yriken) (Björck, 2014) och dramatiken, och avser alltså en skönlitterär icke berättande text, skild från romanen, novellen,epiken och dramatiken.Här framstår alltså distinktionen mellan de båda begreppen.Kreativt skrivande respektive skönlitterärt skrivande användbara, eftersom även ett facklitterärt skrivande kan vara kreativt, medan fokus för detta arbete är på det kreativa skönlitterära skrivandet.”
”Csikszentmihalyi (2003) har tillsammans med kollegor under årtionden
forskat kring när och hur människor upplever det som Csikszentmihalyi kallar ”flow”,
det vill säga det sinnestillstånd där man är så uppslukad av det man gör att (allt) annat
tycks oviktigt, vilket är en njutbar och glädjefylld upplevelse som man vill fortsätta med
eller återuppleva, oavsett priset för den (s. 20). Flowupplevelsen präglas av
koncentration och en känsla av tidlöshet och kan uppstå när vi engagerar oss i en uppgift som är (tillräckligt)utmanande och meningsfull(Klein, 2012). Upplevelsen av flow är inte något som bara kommer till en,utan förutsätter eller föregås av disciplin och koncentration.Vi kan inte samtidigt som vi i flowupplevelsen är fullt koncentreradepå det vi gör,medvetet fokusera på eller oroa oss över oss själva. Detta icke självupptagna kan också möjliggöra att vi överskrider oss själva eller det vi trodde var möjligt att klara av. Flowupplevelsen, och den aktivitet eller handling som för en viss person ibland leder till en sådan upplevelse, är ett självändamål i sig. Det vi gör, gör vi för sakens skull, inte för att uppnå något annat.Applicerat på skrivandet betyder det att man skriver för att man vill skriva,det är skrivandet i sig som är det viktiga och av värde, till skillnad från att exempelvis göra något för att fördriva tid utan att sysslan har ett värde för en i sig (Csikszentmihalyi, 2003). Flow är inte detsamma som kreativitet eller vice versa. Flow kan sägas hörasamman med den mänskliga drivkraften att ta sig an utmanande uppgifter och behärska dem med sin egen förmåga, på så sätt att vi vill uppleva den glädje som detta kan ge (Klein, 2012).

”Det inre drivet och skrivandet som ett sätt att leva och vara i världen.Att skriva kan vara ett sätt att förhålla sig till livet och existensen, något som på olika sätt funnits med en redan som barn och som blir en viktig eller till och med nödvändig del av livet,en själv som person och ens varande i världen. Det verkar utifrån forskningen finnas en stark inre drivkraft att skriva, betydligt mer avgörande än yttre motivation eller belöning. I en studie av Day (2002) undersöktes fyra författares egna livsberättelser, vilka tolkades i termer av ett narrativt konstruerande av identitets livserfarenheter formar och banar väg för identiteten som författare och en drivkraft till att skriva blir att på så sätt upprätthålla denna identitet. Day (2002) menar att de undersökta författarna löste identitetskonflikter under barn och ungdomsåren……annorlunda, men var samtidigt intelligenta och kompetenta och lyckades omvandla annorlundaheten till en fördel och införliva svåra upplevelser som en del av en positiv identitet. Skrivandet kunde delvis fungera som ett sätt att trösta sig själv idetta (Day, 2002). I en annan studie (Piirto, 1998) lyfts också utanförskapet fram.Generellt är känslan av att inte passa in återkommande, men det lyfts fram att huruvida det verkligen förhåller sig så jämfört med befolkningen i stort inte ärkänt (Piirto, 1998).”

”Utanförskapet kan leda till en position av att vara observatör som gynnar skrivandet,
genom att omvärlden och det som sker runt omkring blir en källa till inspiration (Day,
2002). Alltså, att skrivandet är en del av ens identitet, och därmed blir ett uttryck för ens identitet, är drivkraften till att skriva och är det som gör att man håller fast vid
författandet, trots att det är ett osäkert och dåligt betalt yrke, menar Day (2002).
Skrivandet som ett sätt att handskas med livet och som en del av den man är drivet av
en slags inre motivation eller drivkraft.I nämnda studie av Piirto (1998) undersöktes livsteman hos 80 samtida kvinnliga författare, vilka definierades som framgångsrika. Flertalet av författarna hade ett starkt verbalt intresse och läste mycket från tidig ålder, som ett sätt att både fly från och lära sig om världen. Att tidigt få beröm och uppmuntran för sitt skrivande blev en sporre att fortsätta, men det inifrån kommande drivet att skriva beskrivs som starkare än den yttre.”

”Syftet med undersökningen var att i en kvalitativ intervjustudie undersöka kvinnliga poeters erfarenheter och upplevelser av skönlitterärt skrivande,utifrån den övergripande frågan om hur man själv förstår varför man skriver.Vad är det man gör iskrivandet,vad driver en att skriva och vad gör skrivandet för en och med en?”

”vistas i ett eget rum, en plats där man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha och behöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet är en del av en själv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktning mot något som man (ännu) inte vet vad det är. I detta finns en pågående rörelse mellan ens inre och yttervärlden, som gör något med en som person.Skrivandet är förenat med glädje och njutning, men det är också ett krävande arbete som kan vara plågsamt och utmanande. Skrivandet är något man satsar på och bestämmer sig för att göra, oavsett om man har inspiration eller inte. Det är viktigt att det finns någon annan som godkänner och läser det färdiga verket, men det behöver inte vara många.”
Fortsättning följer……..
Källa:GÖTEBORGS UNIVERSITET
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Att söka sitt om det poetiska skrivandets öppningar,
utmaningar och innebörder ur ett psykologiskt perspektiv
Rebecca Vinberg Examensuppsats 30 hp Psykologprogrammet
Vårterminen 2014 Handledare: Mats Eklöf

Fransmännen har satt ner sina fötter och visat vart skåpet skall stå

Läste en artikel i aftonbladet(uppföljningen efter gårdagens) om burkiniförbudet i Frankrike(ja det har påverkat mig som ni kanske märker)Sanningen är att det upprör mig när människor blir diskriminerade oavsätt anledning.

Se fetstilen nedan som jag markerat.Kände att jag ville kommentera det då jag reagerade på dess innehåll.

Startsidan / Nyheter 2016-08-25

Polisens försvar efter kritiserade bilden

Händelsen inträffade mitt på stranden i den franska semesterorten Nice.   Händelsen inträffade mitt på stranden i den franska semesterorten Nice. Foto: Agence/Bestimage

Det senaste dygnets bilder på franska kvinnor som bötfälls för att de använder huvudduk och burka har mött skarp kritik. Men nu menar polisen att de aldrig tvingade kvinnan på stranden att klä av sig.

Aftonbladet, liksom andra medier världen runt, rapporterade under gårdagen om den kvinna på stranden i Nice som polisen, beväpnad med pepparsprej, tvingade att ta av sin huvudduk.

Men Erwann Le Hô, pressansvarig i staden Nice, slår nu tillbaka och säger till sajten Kit att så inte var fallet.

– Det som syns på bilderna är att hon tar av sig sina kläder för att visa polisen att hon hade badkläder under. Det var inte polisen som bad henne att göra det. Men hon var tvungen att betala böter på grund av vad hon hade på sig, säger Erwann Le Hô, pressansvarig för Nice stad.

Staden tar polisens agerande i försvar och fördömer de hot och trakasserier som poliserna utsatts för efteråt.

– Polisernas ansikten syns på bilderna och många har råkat ut för trakasserier eftersom det här har fått stor spridning i sociala medier, säger Le Hô. LÄS OCKSÅ Stränderna som förbjuder burkini

Mött stor kritik

Ingripandena har kritiserats kraftigt det senaste dygnet. Människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW, går till storms mot polisinsatserna, och hashtaggen #WTFFrance (vilket ungefär betyder ”vad i helvete Frankrike”) går het på Twitter.

Även Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, har reagerat mycket starkt på bilderna.

– Att behandla människor, kvinnor, på det här sättet med stöd av lagstiftning och rättstillämpning och att uniformerade poliser ska tvinga en kvinna att klä av sig på stranden – det är ju närmast häpnadsväckande, säger hon till TT och fortsätter:

– Det är djupt diskriminerande och vittnar om vilket otroligt obehagligt samhälle vi närmar oss i Europa där man ställer grupper mot varandra.

Ger islamofobin utrymme

Ramberg tycker att utvecklingen i Europa gör att islamofobin tillåts att få utrymme. Hon menar att tillämpningen av regelverken är upprörande, men upprörande är också grundorsaken – att burkini-förbuden införs.

– Redan det finns det anledning att vara väldigt kritisk till.

Dessutom kan det finnas kommersiella intressen som vill få bort religiösa plagg från stränderna, av rädsla för att andra människor kan skrämmas bort, säger Pernilla Ouis, docent i hälsa och samhälle med inriktning på etniska relationer vid Malmö högskola.

– Man vill inte ha muslimer som ser ut på det viset där. Man vill ha muslimer som går klädda i vanlig baddräkt – det är fine. Det är inte islam som sådant, man vill sätta ner foten och säga det är det här som gäller här.

Min kommentar på detta.”Man vill ha muslimer som går klädda i baddräkt”_det är fine.

På vilket sätt är det fine?Är det bara sekulariserade muslimer som väljer att inte följa religiösa påbud som har rätt att bada?Fransmännen vill sätta ner foten. Ja det kan man verkligen säga att de gör.De inte bara sätter ner foten de stampar ner den på oskyldiga kvinnor vars enda syfte är att bada och ha kul.

Helt ärligt så är det häpnadsväckande.Alla som kan någonting om islam vet att ett utav påbuden är att täcka det som inte anses anständigt.Hur skulle det då vara möjligt för en muslimsk kvinna som vill praktisera sin tro att ta av sig sin burkini och bada i bekini istället?

Nä fransmännen får som de vill inga muslimska kvinnor på stränderna.De har nu satt ner foten och visat vart skåpet skall stå. Förvisat muslimska kvinnor som försöker att vara en del utav det franska samhället till utanförskap istället.När muslimska kvinnor hamnar i utanförskap gör också deras barn det.Det är inte svårt att förstå konsekvenserna av det.

Och visst är det islam som sådant de vill komma åt(det förstår väl alla)Jag kan knappast köpa att de är ”rädda”om sina stränder sin ekonomi för att några muslimska kvinnor badar i heltäckande baddräkter.

Skulle vilja säga massor av saker men orkar inte idag.Får skriva mera en annan dag.

 

Upp i rätten

Förbudet mot den heltäckande baddräkten burkini ska på torsdagen tas upp i Frankrikes högsta administrativa domstol, motsvarande svenska högsta förvaltningsdomstolen).

Den franska muslimska organisationen CFCM krävde att få träffa inrikesminister Bernard Cazeneuve för att diskutera burkiniförbudet. Efteråt sade inrikesministern att det inte får leda till ”stigmatisering” eller ”skapa fientlighet mellan fransmän”.

Frankrike=nazister eller?????????? Burkini

Vem har rätt att bestämma vad någon skall ha på sig?

Först klagar många fransmän som är emot muslimer att de ”stackars” förtrykta muslimska kvinnor är tvingade att gå klädd på ett visst sätt tex i slöja.Hemska muslimska män fy fy på dem.Men Fransmännen är humana dom…… eller?Här tvingas kvinnorna mer eller mindre klä av sig naken på stranden.Äger inte en kvinna rätten över sin egen kropp?Vill hon bada i bekini burkini det är kvinnans val ingen annans.

Det handlar inte om burkini utan om islam.Precis som förföljelsen av judar som tvingades gå runt med davidsstjärnor.Har inte mänskligheten lärt sig någonting av det.Vi går mot en skrämmande utveckling.Rasism främlingsfientlighet inget gott kan komma från det.

 

Startsidan / Nyheter 2016-08-24

Här tvingas kvinnan ta av huvudduken

Polisen hotade med pepparsprej

Sedan burkiniförbudet införts på flera håll i Frankrike har polisen gått hårt åt muslimska kvinnor.

Nu kommer bilder från stranden i semesterorten Nice på där polis beväpnad med pepparsprej tvingar en kvinna att ta av sig sin hijab, skriver Daily Mail.

I flera franska städer är det nu förbjudet att bära en så kallad burkini, en heltäckande baddräkt som en del muslimska kvinnor använder. Motiveringen till förbudet är bland annat att plagget understryker anknytning till en religion i en tid då Frankrike är ett mål för terrorattacker.

Den senaste staden att införa förbudet är Nice där vice borgmästaren Christian Estrosi i fredags framhöll att burkinin inte är förenlig med franska ideal.

Hotades med pepparsprej

Nu kommer bilder där fyra poliser beväpnade med pepparsprej och batonger tvingar en kvinna att ta av sig sin hijab, sin huvudduk. På bilderna syns kvinnan ligga och sola i stillhet när poliserna, som ska ha varnat henne om förbudet, kräver att hon tar av sig plagget samtidigt som de riktar pepparsprej mot henne.

Kvinnan ska ha protesterat eftersom hon inte ens bar burkini och sagt att poliserna bara velat förödmjuka henne inför hennes barn och familj. LÄS OCKSÅ Nice förbjuder burkinin

”Det var våldsam stämning”

I Cannes tvingades en annan kvinna att lämna stranden och betala böter för att hon bar hijab.

– Jag tänkte inte ens bada, bara doppa mina fötter, säger kvinnan.

Hon visste inte om att det fanns ett förbud och kläderna täckte inte hennes ansikte.

En fransk journalist på plats såg poliserna rikta pepparsprej även mot henne och människor omkring började skrika åt kvinnan att hon inte var välkommen i Frankrike.

– Det var ganska våldsam stämning. Jag hade känslan av att de skulle ge sig på en kvinna som bara satt på marken och grät tillsammans med sin dotter, säger journalisten Mathilde Cusin till Franska 4TV.

Kvinnan säger själv att utvecklingen oroar henne.

– Kommer vi till slut inte att få praktisera vår religion alls? Jag är i landet där de mänskliga rättigheterna fastställdes men jag ser inga spår av frihet, jämlikhet och broderskap. Jag är chockad att detta kunde hända i Frankrike. LÄS OCKSÅ Krönika: ”Franska kriget mot burkini är bisarrt”

Borgmästare försvarar polisen

Polisernas beteende har senare försvarats av högerpolitikern och Cannes borgmästare David Lisnard, som var den som införde förbudet. Han ska ha sagt att alla sorters kläder som kan kopplas ihop med terrorism inte är välkomna i Frankrike.

Förbudet har mött stort motstånd och människorättsorganisationer har argumenterat att ett förbud mot plagg som inte täcker ansiktet är småsint och som gjort för att spä på hat mot en liten grupp muslimska kvinnor.

Hittills har tio kvinnor fått påföljder för att de burit burkini på franska stränder.

Förbudet hänger ihop med attacken i Nice den 14 juli där en man körde rakt igenom folkmassorna på strandpromenaden och dödade 86 personer. Terrorgruppen IS tog senare på sig attacken.

Kritiker påpekar dock att 30 muslimer omkom i attacken, bland dem kvinnor med hijab. LÄS OCKSÅ Stränderna som förbjuder burkini

FrankrikeNice

Se också denna artikel expressen.

Kvinna solade i en burkini – fick böter

Publicerad 24 aug 2016 kl 10.21

En kvinna i Nice bötfälldes efter ha solat i den förbjuda utstyrseln. Foto: Agence/Bestimage / STELLA PICTURES
En kvinna i Nice bötfälldes efter ha solat i den förbjuda utstyrseln.  Foto: Agence/Bestimage / STELLA PICTURES
Kvinnan varnades av fyra poliser, och när hon bötfälldes tvingades hon ta av sig burkinin. Foto: Agence/Bestimage / STELLA PICTURES
Kvinnan varnades av fyra poliser, och när hon bötfälldes tvingades hon ta av sig burkinin.  Foto: Agence/Bestimage / STELLA PICTURES
Ett dussintal franska städer har under den senaste månaden förbjudit burkinis. Foto: Agence/Bestimage / STELLA PICTURES

Ett dussintal franska städer har under den senaste måna

Ett femtontal franska städer har under den senaste månaden förbjudit burkinis.

Nu har förbudet verkställts på allvar.

Enligt Daily Mail beordrade polisen i Nice under tisdagen en kvinna att klä av sig eftersom hon bar den numera förbjudna baddräkten.

Flera kvinnor på de franska stränderna har drabbats av liknande öden.

På bilder från den Franska rivieran kan man numera se polispatruller strosa omkring. Om syftet är att ta fast de personer som badar i burkinis är ännu oklart, men det har i flera fall blivit effekten av polisens närvaro.

Under tisdagen bötfälldes en kvinna av polisen i Nice efter att hon legat och solat i den förbjudna utstyrseln.

Enligt Daily Mail varnades kvinnan av fyra poliser, och i samband med att hon bötfälldes tvingades hon även att ta av sig burkinin.

– Jag satt på stranden med min familj och bar en klassisk huvudduk. Jag hade inga planer på att bada, säger kvinnan enligt The Guardian.

”Hennes dotter satt och grät”

AFP rapporterar att det på boten stod att kvinnan inte bar ”en klädsel som respekterar god moral och sekularisering”.

Ett vittne som nyhetsbyrån har talat med berättar om scenerna i samband med polisens ingripande.

– Det sorgliga var att folk runtomkring henne skrek ”åk hem”, samtidigt som andra applådera polisen. Samtidigt satt hennes dotter och grät, säger vittnet.

Även i Cannes tvingades en kvinna bort från stranden, samtidigt som hon blev bötfälld för att ha burit en slöja. Enligt Daily Mail ska polisen ha riktat en burk pepparsprej mot kvinnan och sagt att hon bröt mot den nya lagen, trots att hon inte bar en burkini.

Tas upp i rätten igen

Förbudet har fått stöd från såväl domstolar som regeringen och lokala politiker.

Förklaringarna till förbudet har varit många. Medan vissa hänvisar till den senaste tidens terrorattacker mot Frankrike pekar andra på kvinnors frigörelse och att det sekulära Frankrike inte bör befatta sig med den typen av klädsel.

Under torsdagen kommer ärendet att tas upp i den högsta rättsinstansen i Frankrike, efter att förbudets rättfärdigande överklagats av Human Rights League.

Vad avslöjar dina digitala fotspår?

10 tips som döljer de digitala fotspåren

Publicerad 2014-12-23
Den sociala kontrollen ökar med datoriseringen av samhället. – Alla bör känna till riskerna för att kunna välja att skydda sin integritet, säger professor Gerald Q. ”Chip” Maguire Jr vid KTH i Stockholm.

Det har gått upp för allt fler att privatlivet kartläggs in i minsta detalj genom bankkort, dator och mobiltelefon. KTH-professorn Gerald Maguire Jr ger ett antal råd till dig som vill hålla hög integritet på nätet.

Några av hans förslag är att SL-resenärerna bildar pooler med SL-kort och fler skaffar sig anonymitetstjänster som irriterar och gör övervakningsprocessen dyr. Det viktigaste tipset är; använd kontanter.

– Du ger upp din personliga integritet när alla dina transaktioner är elektroniska. Det räcker med att gå ut och äta middag på en pub i Stockholm och betala med kort, säger han.

Gerald Maguire Jr vid KTH konstaterar att ett helt vanligt krogbesök kan ge information till inbrottstjuvar eller andra som vill komma åt dig, exempelvis så kallade stalkare.

– Betalar du med kort avslöjar du också vad som är din favoritmat och dryck vilket kan intressera bland annat marknadsförare, säger han.

Även inköpssummorna säger en hel del om vad som är rimlig i relation till din inkomst. Krogens kassaapparat är kopplad till Skatteverket dit alla transaktioner rapporteras direkt.

Betalning via kort eller internet ger elektroniska spår som faktiskt är möjliga att undvika. Vill du inte hamna i listor över allt du handlar så använd kontanter. Problemet är att det i Sverige blir allt svårare att använda sig av sedlar och mynt.

Här är Gerald Maguiers 10 tips som kan skydda din integritet, men tro aldrig att du kan vara fullständigt anonym på webben.

1. Använd kontanter.

2. Anpassa ditt liv på internet enligt dina ideal, gör bara saker du tror på.

3. Inse fakta: att ha hemligheter på webben funkar inte. Så fort du gör någonting på internet, och någon har intresse av att kartlägga och bevaka det är ditt agerande möjligt att observera.

4. Så fort du kommunicerar något med nära en person som har mobiltelefon ska du agera som om någon lyssnar på vad du säger. Samtalet kommer i många fall att finnas tillgängligt i ren text hos din teleoperatör. Det är dock tekniskt möjligt att få skyddade samtal genom teknologi som Voice over IP (VoIP), i kombination med Secure Real Time Protocol (SRTP) och MIKEY.

5. Ingen fullständig anonymitet kan garanteras på internet, men anonymitetstjänster som TOR och TAILS är effektiva, irriterar och gör övervakningsprocessen dyr. Att dölja datainformation från ett lands stat är dock lönlöst att ens försöka.

6. Använd ”svarta” kreditkort, som saknar koppling till personlig identifiering. Samtliga transaktioner ser ut att gå genom en bank eller en annan mellanhandsserver. Servern mixar olika nätverk för att bryta sambandet mellan kortanvändaren och transaktionen.

7. En liknande lösning kan gälla SL-kort. En grupp människor med årskort hos SL blanda sina SL-kort och slumpmässigt byta dem mellan varandra under årets lopp.

8. När du använder bank- och kreditkort, tänk noga över vad du vill och behöver avslöja. Varför ska du behöva uppge en mängd detaljerad personlig information för att exempelvis kunna se en teaterpjäs, köpa en bok, gå på museum, köpa en tågresa.

9. Tänk på att du genom din läsplatta inte bara avslöjar vilka böcker du har laddat ner, utan dessutom hur lång tid du tillbringar på varje sida, i vilken ordning du tittar på sidorna, vilket kapitel du läser eller inte läser.

10. Det finns i dag institutioner som använder MOOCs (Massive Open Online Courses) för att spåra vad individer gör i studiesituationer, hur de lär sig, hur de misslyckas, och så vidare. Informationen behandlas sedan av företag som studerar hur man kan stärka människans inlärning.

Källa: dagens nyheter Thorbjörn Spängs

Hjärnpersonlighet

De olika hjärnhalvornas kännetecken1

Vänster-TILLSTÅNDET (-hjärnhalva)
(Logik / Matematik / Språk / Verbal förmåga / Kunskap / Symbolisk / Detaljer / Förvalta)
Höger-TILLSTÅNDET (-hjärnhalva)
(Kreativitet / Skapande / Intuition / Insikt / Humor / Konkret / Helhet / Utforska)

Verbalt:
Använder ord: namnger, beskriver, definierar.
Icke-verbalt:
Är medveten om saker och ting men med minimal koppling till ord.
Analytiskt:
Räknar ut saker steg för steg och del för del.
Syntetiserande:
Sammanställer saker och ting till helheter. ”Holistisk”
Symboliskt:
Använder symboler för att beteckna olika företeelser. Så t.ex. betecknar formen ett öga, och tecknat ”+” står för additions-processen.
Konkret:
Anknyter till företeelser sådana de är i det aktuella ögonblicket.
Abstraherande:
Tar ut små delar information och låter dem stå för helheten.
Analogiskt:
Ser likheter mellan företeelser; förstår metaforiska förhållande.
Temporalt:
Håller reda på tiden, ordnar företeelser i följd: gör saker och ting i tur och ordning, etc.
Icke-temporalt:
Utan sinne för tiden.
(Missar t.ex. möten.)
Rationellt:
Drar slutsatser grundade på resonemang och fakta.
Icke-rationellt:
Kräver ingen grund i form av förnuftsskäl eller fakta; är villig att vänta med definitivt omdöme. ”Intuitiv”
Siffermässigt:
Använder tal, t.ex. vid räkning.
Rumsligt:
Ser var företeelser står i förhållande till andra företeelser och hur delar passar ihop till helheter.
Logiskt:
Drar slutsatser grundade på logik: det ena följer det andra i logisk ordning – t.ex. ett matematiskt teorem eller ett välformulerat diskussionsinlägg.
Intuitivt:
Gör insiktsmässiga språng som ofta grundar sig på ofullständiga mönster, ingivelser känslor eller visuella bilder. ”Intuition”
Linjärt:
Tänker genom sammanlänkade idéer, där den ena tanken följer direkt efter den andra och ofta leder till en definitiv slutsats.
Holistiskt:
Ser företeelser i hela deras utsträckning; uppfattar genomgående mönster och strukturer som ofta kan leda till skiljaktiga slutsatser. ”Helhetstänkande”
Förvaltaren:
Den vänstra hjärnhalvan ges ofta rollen som förvaltaren av beprövade uppfattningar.
Utforskaren:
Den högra hjärnhalvan anses vara mer inriktad på att upptäcka det som är nytt.

Du kan läsa mer om hjärnan:
i uppsatsen Tankar i hjärnan, Wikipedia.org ”Hjärna”, ”Lärstilar1” & ”Lärstilar2”, Rörelsegjädje & Hur vi lär samt Hjärnan MusikPedagogik

1) Huvudsakligen ur boken ”Teckna med högra hjärnhalvan”, Betty Edwards, sidan 50, ISBN 91-37-10251-6, FORUM.

Vid dominant höger hjärnhalva så vill man ta tag i helheten först och sedan bryta ned i detaljer!
Dominant höger hjärnhalva är holistisk, dvs ser att helheten har större värde än summan av delarna!

Det sägs att (manliga) ingenjörer oftast har dominant vänster hjärnhalva …
Då tar man tag i detaljer först och försöker sammanfoga dessa till en helhet!
Som ingenjör är jag då ett undantag … 🙂

Vilken hjärnhalva som är starkast hos en påverkar ens personlighet, hur man är som person.
Hur vi använder vår hjärna och hur vi låter hjärnans olika förmågor utvecklas påverkar mycket vårt liv.
Liksom om någon del av hjärnan försvagas av skada, t.ex. en traumatisk hjärnskada.

Styrd av höger eller vänster hjärnhalva? Testa!

Det påstås att din kropp avslöjar om du domineras av vänter eller höger hjärnhalva!
Knäpp händerna och se vilken tumme som du har överst!
Vilken hamnar naturligt överst för dig?
Om vänster tumme överst, så antyder det att du styrs mest av höger hjärnhalva då höger hjärnhalva styr vänstra sidan av kroppen och vice versa.

Lägg dina armar i kors över magen!
Vilken underarm och hand hamnar över den andra underarmen (upp mot huvudet)?
Om vänster underarm + hand hamnar överst antyder det också att du styrs mer av höger hjärnhalva!

Det påstås även att:
– den som har dominant höger hjärnhalva…
…helst sitter på vänster sida i en föreläsningssal
…lägger ramen först vid pusselläggning
– den som har dominant vänster hjärnhalva…
…helst sitter på höger sida i en föreläsningssal
…lägger pusslet bit för bit
– den som använder båda hjärnhalvorna lika mycket…
…helst sitter i mitten av en föreläsningssal
…brukar titta rakt fram på den han / hon talar med

”Hjärndanserskan” – test av dominant hjärnhalva

Braindancer
Hur du uppfattar att figuren snurrar ska visa
vilken hjärnhalva som är dominant:

Motsols / moturs står för din vänstra hjärnhalva.
Medsols / medurs står för din högra hjärnhalva.
Omväxlande så är ingen hjärnhalva direkt dominant.
Läs om den ”Den dansande siluetten” på wikipedia.källa

Högkänsliga pejlar in vågor i luften

HUDLÖS. Upp emot var femte person är en HSP – en highly sensitive person.

Psykologen Elaine Aron beskriver det som att man har en så låg tröskel för sinnesintryck att det påverkar hela livet. Och att känsligheten kan vara både en sårbarhet och en gåva.
– Högkänsliga har ett rikt inre liv. Ett knoppande träd kan ge dem ett lyckorus.

Högkänsliga personer antas vara födda med ett känsligare nervsystem som gör att de tar in fler sinnesintryck. Den ökade känsligheten kan både vara en tillgång och en belastning i livet. ILL: Lotta Sjöberg

 

DE HÖGKÄNSLIGA – En serie om att ha låg tröskel för sinnesintryck.

Del 1.

Minns ni prinsessan på ärten? Hon som trots 20 madrasser och 20 ejderdunsbolstrar sov fruktansvärt dåligt och vaknade med blåmärken över hela kroppen. Detta eftersom drottningen lagt en liten ärta på botten av hennes säng.

I H C Andersens sagovärld var flickans ömtålighet beviset för att hon verkligen var av kunglig börd. Så känslig kunde ju bara en riktig prinsessa vara.

I dag skulle hon kanske i stället ha räknats in i den femtedel av mänskligheten som anses vara ”högkänslig”. Och hennes sömnproblem hade nog snarare förklarats med ett ovanligt reaktivt nervsystem – som på sikt riskerade att göra henne deprimerad och tillbakadragen.

– I vår västerländska kultur har ordet ”känslig” fått en negativ klang, men högkänslighet kan vara både en sårbarhet och en gåva, säger den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron, som myntat begreppet ”highly sensitive person”.

 

Elaine Aron

När hon i mitten av 1990-talet tog ett helhetsgrepp om den högkänsliga personlighetstypen – med sina svagheter och styrkor – var det få som hade hört talas om den. De senaste åren har dessa tunnhudade personer dock uppmärksammats i både vetenskapliga publikationer och populärvetenskaplig facklitteratur. Enbart Elaine Arons böcker om högkänslighet har sålts i över en miljon exemplar.

Elaine Aron bedriver sin forskning vid New State University of New York, men hemmet och den privata psykoterapimottagningen finns i San Francisco. När jag över en telefonlinje till Kalifornien ber henne beskriva vad ”högkänslighet” är, understryker hon först att det inte handlar om en personlighetsstörning – eller en ny bokstavsdiagnos (förkortningen HSP används ofta för högkänsliga personer).

– Högkänsliga personer löper en viss ökad risk att drabbas av depression, ångest och andra stressrelaterade symtom. Fokuserar man bara på de problem som högkänsligheten kan leda till, är det lätt att misstolka den som ett slags sjukdomstillstånd, medger hon.

Men högkänsligheten är ett personlighetsdrag, understryker Elaine Aron. På samma sätt som vissa har utrustats med en ovanligt hög ”gåsfaktor” som gör att de flesta motgångar rinner av, påverkas andra människor extra mycket av såväl känslomässiga som sensoriska sinnesintryck.

 

Högkänsliga personer löper en viss ökad risk att drabbas av depression och ångest.

Så kan till exempel en mindre tillrättavisning på jobbet, en armbåge i tunnelbanan eller en skavande tvättlapp i nacken rubba den högkänsliges sinnesstämning för resten av dagen – samtidigt som åsynen av ett knoppande träd eller ett barn som just lärt sig cykla kan överskölja honom eller henne med ett varmt lyckorus som håller i sig nästan lika länge. Högkänsligheten har alltså även positiva sidor.

– Högkänsliga har inte utrustats med bättre näsor, skarpare syn eller bättre hörsel. Däremot har de en lägre tröskel för att ta in olika slags sinnesintryck och deras hjärnor bearbetar informationen på ett djupare sätt, säger Elaine Aron, som brukar likna högkänsligheten vid de sorteringsmaskiner som används för att dela in nyskördade apelsiner eller annan frukt efter storlek och vikt.

– Om de flesta människor delar in apelsinerna i fem olika fack, använder en högkänslig person kanske 25 fack. Att sortera all information så noggrant tar mycket psykisk kraft och får den högkänslige inte tillräckligt mycket tid för återhämtning är risken för ohälsa stor. Men det kan också vara fantastiskt att uppleva till­varon så nyansrik. Många har till exempel starka natur- och konstupplevelser, säger hon.

 

I viss mån är vi förstås alla känsliga för yttre sinnesintryck. Vem mår inte dåligt av en utskällning från chefen? Eller störs om grannen i lägenheten ovanför går loss med borrmaskinen? Men mellan 15 och 20 procent av alla individer anses vara så känsliga att hela deras liv genomsyras av detta – allt från jobbsituationer till intima relationer.

Eftersom denna högre känslighet för yttre stimuli har observerats hos ungefär en femtedel av alla spädbarn och dessutom hos ett hundratal djurarter, tyder mycket på att det handlar om ett nedärvt personlighetsdrag. Detta är dessutom lika vanligt hos män som hos kvinnor.

– Högkänsligheten medför en ökad sårbarhet, men sannolikt har den även haft evolutionära fördelar. Många högkänsliga är till exempel riskmedvetna och lite försiktiga i nya situationer. Jag brukar skämta och säga att om man alltid är väldigt noga med att lokalisera nödutgången när man går på bio, blir man lätt stämplad som neurotisk – till den dag det faktiskt börjar brinna. Då uppfattas man i stället som väldigt smart, säger Elaine Aron och fortsätter:

– En person som snabbare än andra känner av hungerkänslor, börjar kanske också tidigare att leta efter föda och hinner då få sitt energibehov säkrat innan födan tar slut. Och kanske kan förmågan att känna av andras sinnestämningar leda till att man blir en bättre förälder, eftersom man är mer lyhörd för sina barns behov.

 

För sin forskning har Elaine Aron gjort djupintervjuer med personer som själva definierat sig som ”extra känsliga”. Likheterna i deras beskrivningar av sig själva var slående: Ett rikt inre liv. Lätt uppjagad. Svårare att prestera när man är observerad. Känslig för smärta.

– Att känsligheten tog sig så många olika uttryck och att dessa förekom hos så många av intervjupersonerna, gjorde mig övertygad om att det handlar om ett mer generellt personlighetsdrag och inte bara om en ökad känslighet för just smärta eller höga ljud, säger Elaine Aron.

Utifrån intervjuerna har hon konstruerat ett personlighetstest som på en 27-gradig skala mäter hur högkänslig en viss person är, HSP-skalan (se nedan). De skillnader i känslighet som Elaine Aron har funnit i sina psykologiska test har sedan även bekräftats biologiskt. Med hjälp av funktionell magnetröntgen har forskare öppnat ett fönster till de högkänsligas hjärnor och sett att det som tycks förena dem är ett nervsystem som reagerar ovanligt starkt på yttre stimuli.

 

I ett försök fick till exempel ett antal personer jämföra nästan identiska landskapsbilder och leta efter små olikheter, samtidigt som deras hjärnor avbildades med funktionell magnetkamera (fMRI). De som fått höga värden på HSP-skalan uppvisade då en högre aktivitet i de delar av hjärnan som bearbetar visuella intryck.

I ett annat experiment fick försökspersonerna titta på bilder av glada och ledsna ansikten. Återigen var hjärnaktiviteten högre hos personer med höga värden på HSP-skalan. Det var dock inte känslocentrum som aktiverades, utan de delar av hjärnan där spegelneuronerna finns. Dessa nervceller anses viktiga för förståelsen av andra människors handlingar och känslor.

– I vår kultur uppfattas högkänslighet ofta som något negativt, men såväl omgivningen som de högkänsliga själva borde fokusera mer på allt som de har att erbjuda. De har till exempel hög empati, är goda lyssnare, ser saker som andra missar och fattar ofta väl genomtänkta beslut. Detta är egenskaper som behövs i vårt samhälle, säger Elaine Aron.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

TESTA DIG SJÄLV – Hur känslig är du?

Elaine Aron, forskare och psykoterapeut, har tagit fram ett självtest där man genom att ta ställning till ett antal påståenden kan få en uppfattning om hur högkänslig man är. Hon betonar att testet inte är ett så exakt att man bara kan utgå från det i sin bedömning.

Vill du göra testet i sin helhet, gå in på Elaine Arons hemsida:

http://www.hsperson.com

Testet finns även på svenska:

http://www.hsperson.se

Om du svarar ja på 14 eller fler frågor är du troligtvis högkänslig. Inget psykologiskt test är dock så exakt att man enbart kan grunda sin bedömningen på detta, understryker forskaren Elaine Aron, som gjort testet. Och även om du bara svarat ja på någon eller några frågor – men instämmer i väldigt hög grad i dessa påståenden – kan du vara högkänslig.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Här följer några exempel på frågor. Svara ja eller nej utifrån hur väl du tycker att påståendet stämmer på dig.

1. Jag blir nervös när jag ska göra många saker på kort tid.

2. Andra människors sinnesstämningar påverkar mig.

3. Jag blir lätt överväldigad av skarpt ljus, starka dofter, grova textilier och sirener i närheten.

4. Oljud får mig att må dåligt.

5. Jag reagerar starkt på hungerkänslor – de påverkar mitt humör och min koncentrationsförmåga.

6. Jag är särskilt känslig för effekterna av koffein.

7. Jag blir irriterad när man vill få mig att göra flera saker samtidigt.

8. Jag förnimmer och uppskattar fina och subtila dofter, smaker, ljud och konstverk.

9. När jag måste tävla mot någon eller utföra något under iakttagande blir jag nervös eller osäker och presterar sämre än jag annars skulle ha gjort.

(Mycket stämmer in på mig)

Källa:

 

Spännade den mänskliga hjärnan forskning.se

Se hjärnan

Se hjärnan är en webbplats för dig som vill lära dig mer om hjärnan och se hur den fungerar. Du får också veta hur det går till att forska om hjärnan, vad som händer med hjärnan vid sjukdomar och skador och vad som återstår för forskarna att förstå och förklara.

Öppna se hjärnan!öppnas i nytt fönster
För att se sidan behöver du Flash Player i din dator. Ladda hem Flashlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Se hjärnan

Frågelådan är stängd. Se tidigare ställda frågor och svar

Källa: forskning.se